Skydd av världens hav, skogar och vilda utrotningshotade djur har traditionellt tillhört miljöorganisationers uppgift. Nu, med starkt stigande nivåer av miljöbrott som även är kopplade till den globala säkerheten, har dessa organisationer varken resurser eller kompetens att möta utmaningen. Det skriver Johan Bergenäs, biträdande chef för Managing Across Boundaries Initiativet på Stimson Center.
USA:s President Barack Obamas luftkampanj mot den Islamska staten har kommit under våldsam kritik efter att terroristorganisationen intog viktiga städer i Irak de senaste veckorna. På andra håll i världen fortsätter en rad stora grupper – bland annat Boko Haram i Nigeria – att plåga civilbefolkningar och förstöra möjligheten för ekonomisk utveckling.
Att världen i närtid måste svara IS med våld råder det ingen tvekan om. En mer långsiktig strategi handlar om att strypa terroristorganisationers inkomstkällor. Frågan blir då var terroristorganisationernas stålar kommer från? Några av intäktskällorna är välkända för experter såväl som för lekmän – till exempel att den iranska staten sponsrar terrorister samt genom sofistikerad penningtvätt. Det finns dock en stor och växande ström av finansiering till terrorister som sällan nämns: stöld och försäljning av naturresurser. Det är faktiskt så att terrorister har fått gröna fingrar genom att stjäla från moder jord och på så sätt kan fortsätta sprida skräck runt om i världen.
I slutet av förra året rapporterade till exempel FN:s säkerhetsråd att den Islamska staten tjänade minst en miljon dollar om dagen från den svarta marknaden med olja. Gruppen extraherar olagligt det svarta guldet från marken och har gjort handeln sin enskilt största intäktsström. I Peru har den illegala handeln med guld överträffat värdet av kokainhandeln – och detta från världens största kokainproducent. I Colombia har terroristgruppen FARC tillsammans med andra kriminella gäng illegalt tagit över styret av guldgruvor i nästan hälften av landets provinser.
Skydd av världens hav, skogar och vilda djur har traditionellt tillhört miljöorganisationers uppgift. Nu, med miljöbrott kopplade till den globala säkerheten, har dessa organisationer varken resurser eller kompetens att möta utmaningen. De behöver hjälp och hjälp är på väg.
Tidigare i år släppte president Obama sina planer för att bekämpa naturvårdsbrott och illegalt fiske. Noterbart är att båda planerna uppmanar försvarsdepartementet och Department of Homeland Security att tillstå initiativ att bekämpa denna typ av kriminell verksamhet. Att militära och säkerhetsgrenar av den amerikanska statsmakten får ett breddat uppdrag reflekterar den sammankopplade världen vi lever i där skjiljelinjer mellan möljö, utveckling ochg säkerhet bara existerar i organisationskartor på statliga myndigheter och inte i verkligheten.
Liksom de flesta gränsöverskridande brottsligheter är miljöbrott särskilt framträdande i regioner där korruptionen är hög och förmåga till bekämpning av utmaninbgen låg. Somalia är ett talande exempel. Under årens lopp har produktionen och olaglig beskattning av träkol av somaliskbaserade al-Shabaab bringat in tiotals miljarder dollar. Detta gör träkol den primära finansieringskällan för al-Shabaab och dess verksamhet som inkluderar massakern på ett universitet tidigare i år och attacken på ett köpcenter i Nairobi 2013.
Det är inte bara USA och europeiska länder som lägger mer kraft för att bekämpa miljökriminalitet. Den privata sektorn är också med i matchen. Teknikjättar som Google och Palantir samarbetar med icke-statliga organisationer för att hjälpa till med skyddsåtgärder för hav skogar och utrotningshotade djur. Ett svenskt konsortium har också bildats för att bygga en ny guldstandard för skydd av djur och natur som representerar viktiga kritiska infrastrukter för utvecklingsländer. Miljöskydd i utvecklingsregioner är både en altruistisk verksamhet men också en affärsutvecklings chans.
För långsiktighetens skull behöver samordning och samarbete mellan regeringar och den privata sektorn en internationell plattform. Lyckligtvis håller FN-diplomater på att förhandla fram efterföljaren till millennieutvecklingsmålen, de så kallade Sustainable Development Goals. Miljöskydd är ett centralt mål i denna nya utvecklingsagenda. Under detta paraply kan således Pentagon, internationella brottsbekämpande institutioner som Interpol, industri samt icke-statliga grupper samla resurser och bilda nya samarbeten.
Miljöbrott är en fråga som idag gäller krig, fred och utveckling. En djärv internationell strategi för att bekämpa denna kriminalitet håller på att växa fram. Frågan låter som en perfekt profilfråga för Sveriges rödgröna regering.
Johan Bergenäs
Johan Bergenäs är biträdande chef för Managing Across Boundaries Initiativet på Stimson Center. Han är också redaktör för boken Kan Sveriges Försvaras – Mot Vad? som ges ut av Ekerlids Förlag senare i år.
Lämna ett svar