Krigföringen och bombningarna kring Hormuzsundet visar världens stora beroende av olja och gas. Rapporteringen har mest fokuserat på närliggande effekter av att olje- och gastransporterna stoppas. Men det krävs insikt om att panikåtgärder med bensinsubventioner dessvärre både gynnar oljeproducenter utanför krigszonen som Ryssland och USA och innebär att omställning till fossilfrihet än mer skjuts upp till en oviss framtid.
Roger Bydler
Användningen av olja, gas och kol svarar fortsatt för över 80 procent av världens totala energikonsumtion. Användningen av kol minskar något medan användningen av naturgas, LNG, ökar. Inom elsektorn ersätts kol inte bara av förnybara energikällor utan även av naturgas.
Det fortsatta fossilberoendet blixtbelyses av stängningen av Hormuzsundet
Genom Hormuzsundet transporterades omkring 20 procent av världens olja 2025 och omkring 20 procent även av naturgasen. Redan när USA och Israel inledde bombningarna och Iran svarade och stängde sundet för transporter, reagerade världens börser och efter ett par veckor hade oljepriset stigit med mer än 55 procent och priset på naturgas med nära 75 procent. Vissa marknader för oljeprodukter har påverkats särskilt mycket. I Asien har priserna för diesel och jetbränsle mer än fördubblats.
Fossil energi har många användningsområden
Det är inte bara viktiga förnödenheter som olja och gas som transporteras via Hormuzsundet. En betydande del av leveranserna av konstgödsel och den naturgas som används för att tillverka konstgödsel kommer från Gulfländer. Omfattningen är så stor att matförsörjningen i världen förväntas påverkas kraftigt under detta och kommande år.
Transportsektorn nämns ofta först när användningen av fossila energi tas upp. Bensin och diesel är de dominerande bränslena för personbilar, lastbilar, flyg, fartyg och arbetsmaskiner. Även bussar och tåg drivs i många länder av fossila bränslen.
Men råolja och naturgas används alltså inte bara till bränsle.De utgör alltså grundmaterial till konstgödsel och används för läkemedel, färg, textilfibrer, plast och mycket annat. Vad gäller plast är plastpåsar och -förpackningar bara ett av användningsområdena. Isoleringsmaterial för olika typer av ledningar och inredning i bilar är andra exempel. Sammantaget är olje-och naturgasprodukter viktiga beståndsdelar på en rad områden i våra samhällen och ekonomier.
Konstgödsel har en stor betydelse för matförsörjningen. Det innebär att konsekvenserna kan bli mycket allvarliga av den minskade tillgången på grund av blockaden av transporter genom Hormuzsundet. Inte minst om blockaden kommer att pågå under en längre tid. Det gäller speciellt i ett antal asiatiska länder och utvecklingsländer. I utvecklingsländer utgör kostnaderna för konstgödsel, som används för att odla de flesta grödor, omkring 40-60 procent av totalkostnaderna.
Ökade utgifter för konstgödsel innebär för många av de fattigaste länderna minskad produktivitet i jordbruket, högre matpriser och ökad risk för svält.
Inom den militära sektorn används fossila bränslen i mycket stor omfattning. Eftersom utsläppen inom denna sektor hemlighålls och inte ingår i de redovisningar som görs av växthusgasutsläppen, finns heller inga aktuella uppgifter om hur stor användningen är av fossila bränslen. Eftersom det är en sektor där ersättningsdrivmedel knappast är möjliga, är det ett exempel på ett område där beroende av fossila bränslen sannolikt kommer att kvarstå.
El produceras i många länder med hjälp av kolkraftverk och gaskraftverk. I dessa länder används stora mängder el för uppvärmning av lokaler och bostäder och i takt med högre temperaturer blir luftkonditionering allt vanligare. Vilket i sig riskerar ökade utsläpp.
Industrisektorn är en stor användare av fossil energi, till exempel för tillverkning av stål, cement och kemikalier. Här krävs ofta mycket höga temperaturer som är svåra att uppnå med andra energikällor.
Asien påverkas mest och akut men även EU
Asien är den del av världen som påverkas mest av stängningen av sundet. Omkring 80 procent av oljan som transporterades genom sundet hade asiatiska länder som mål. Qatar och Förenade Arabemiraten är stora exportörer av naturgas. Nästan 90 procent av det dessa länder exporterar är destinerat till den asiatiska marknaden, vilket motsvarar mer än en fjärdedel av regionens totala import av naturgas.
Till skillnad från vad som gäller för olja finns inga lager upplagda för naturgas, vilket innebär att uteblivna leveranser får snabbt kännbara konsekvenser..
En nästan overklig konsekvens är att det land som direkt gynnats av USA:s krig är Ryssland. De kraftigt höjda priserna på olja, gas och konstgödsel leder till kraftigt ökade intäkter för Ryssland.
Ryssland gynnas också av att USA lyft sanktionerna mot Ryssland vad gäller oljeexport. Detta för att till viss del kompensera för bortfallet från Mellanöstern.
För länder inom EU är den mest påtagliga konsekvensen på kort sikt höjda bränslepriser.
På Irland har bränslepriserna lett till kaos på vägarna. Över hundra bensinstationer fick slut på bensin och diesel. Åkare, bönder och andra grupper blockerade motorvägar och delar av Dublin var helt oframkomliga.
Kostnaderna för sjötransporter blir högre vilket leder till ökade kostnader för företag och andra som använder fossila energislag. Stängningen av Hormuzsundet innebär förstås också förseningar i transporter, vilket innebär störningar i produktionen för berörda företag. Omkring 2000 fartyg var instängda när kriget bröt ut.
Kriget skjuter upp omställningen än en gång
De tre senaste åren är de varmast uppmätta. Med nuvarande utveckling återstår endast ett par decennier innan 2 graders global uppvärmning relativt förindustriell tid uppnås. Det är en nivå som forskarna anser kommer att leda till att ett antal ”tipping points” överskrids. Konsekvenserna i form av extremväder, bränder, stormar och översvämningar blir allt vanligare i många delar av världen.
Beroendet av fossila energislag inom många samhällssektorer och enskilda ledares kortsiktiga själviska intressen sätter både säkerheten nu och klimatsäkerheten framöver på spel.
Att USA:s och Israels bombningar mot Iran är ett tydligt brott mot internationell rätt har uppmärksammats tydligt. Men inte de långsiktiga effekterna av att globalt samarbete på klimatområdet alltmer urholkas i den desperata och kortsiktiga kampen att hålla fast vid fossilberoendet
Trumps administration har lämnat internationella organ som agerar för minskade utsläpp av växthusgaser och påstått att klimatkrisen inte existerar. ”Drill baby drill” är den inriktning Trump anbefallt. Sannolikt fanns inte Irans blockad av transporter genom Hormuzsundet med i planerna då USA började bomba Iran. Detta trots att det i de analyser som har gjorts av experter på Mellanöstern har setts som en trolig motåtgärd från Irans sida om de skulle bli anfallna.
Uppgifter i media kan ge en uppfattning om att omställning till förnybara energislag är på god väg att ersätta olja, gas och kol. Enligt Renewable Energy Agency (IRENA) ökade förnybart med över 90 procent under 2024. Men det betyder inte någon ökning av andelen förnybart relativt energianvändningen totalt sett.
En konsekvens av kriget och de stoppade leveranserna av olja och gas är att produktionen av kol ökar, speciellt i Asien. Och därmed också utsläppen. Sydkorea hade infört begränsningar att kolkraftverk bara får gå på 80 procents kapacitet. De har nu slopats. I Japan har alla restriktioner för kolkraftverk tagits bort. Indien har haft en inriktning att minska sin kolanvändning som står för två tredjedelar av landets energiförsörjning. Den har nu fått släppas och i stället ökar landets kolanvändning.
I Sverige och andra europeiska länder sänks skatterna på fossila bränslen för att de höjda priserna på olja och gas inte ska slå igenom på priset vid pump. Detta utan att åtgärderna kombineras med satsningar på förnybara energislag och annat med inriktning att minska utsläppen av växthusgaser. Beslut om nya koncessioner för utvinning av olja och gas tas i vissa länder – och något samlat agerande för minskat beroende av fossila energislag, åtminstone på kort sikt, lyser med sin frånvaro.
De höjda olje- och gaspriserna får i sig negativa konsekvenser för investeringar i förnybart som vind- och solkraftsparker. Högre energipriser leder till högre inflation vilket i sin tur leder till högre räntor. Kostnaderna för etableringar i vind- och solkraftsparker ligger huvudsakligen i uppbyggnaden av parkerna, som oftast finansieras med lånade pengar. Högre räntor får därför en fördröjande effekt.
David Lindvall visar i en utmärkt text i DN 5 april faran av att demokratier fortsatt gör sig beroende av oljeleveranser från auktoritära regimer. Bland dem Ryssland vars intressen alltmer delas av den nuvarande amerikanska administrationen. Lindvall pekar på hur såväl Putin som Trump aggressivt motverkar grön omställning och i detta syfte aktivt stöder nationalkonservativa krafter i Europa och uppmuntrar dem att tydligt fokusera på att arbeta mot omställning. Vi kan nu se hur klimatfrågan som gagnar Ryssland och dess krigföring blivit en alltmer central del av den nationalkonservativa agendan. Nu talar många partier – även de i mitten – om att medborgarna ska gynnas av billigt pris vid pump – och tycks strunta iatt det innebär fortsatta fossilberoende, vilket göder Putins krigsmaskin. Uppsala universitet har räknat ut att skattesänkningen med 2 kr per liter i Sverige ökar Putins krigskassa med cirka 80 miljoner kronor per dag.
Så med ena handen gynnar Sverige Putin, och med den andra lägger vårt land alltmer pengar på försvarsanslag och stöd till Ukrainas försvar.
Roger Bydler och Gerd Johnsson-Latham är båda medlemmar i redaktionen för nätmagasinet Mänsklig säkerhet
a
