ANALYS:: De globala biståndsresurserna i världen har skurits ner, samtidigt som auktoritära krafter inskränker och hotar kvinnors rättigheter. Hot och nedskärningar slår hårt mot kvinnor och flickor inte minst i humanitära sammanhang. En rapport från UN Women (not 1) visar att upp mot hälften av kvinnorättsorganisationer som arbetar med humanitära insatser kan behöva lägga ner sin verksamhet.
Petra Tötterman Andorff och Ulrika Grandin.
Internationella biståndsnivåer drogs ner med 23% år 2025, enligt preliminära siffror från OECD:s biståndskommitté (DAC) (not2). Det är den största sänkningen i biståndets historia. Konsekvenserna av detta kan komma att orsaka 22 miljoner dödsfall före 2030. (not 3) Dödsfall som skulle kunnat undvikas.
Även internationellt bistånd till jämställdhet har sänkts rejält – med 13 procent. Efter ett decennium av ökade biståndsresurser för jämställdhet har dessa nu första gången skurits ner markant.
Svenskt bistånd med fokus på kvinnorättsorganisationer är nu det lägsta på 16 år
Också från Sverige har biståndsanslagen som rört jämställdhet skurits ner enligt en ny rapport från Kvinna till Kvinna: Sveriges jämställdhetsbistånd – lägesbild 2026.
Andelen insatser som har jämställdhet som huvudsyfte är nu den lägsta på 16 år och biståndet till kvinnorättsorganisationer har minskat med nära 200 miljoner kronor 2025 från året innan.
Kvinnorättsorganisationer arbetar med livsuppehållande stöd till kvinnor och flickor i humanitära situationer, med skydd, psykosocialt stöd och med att stärka lokala kvinnliga fredsmedlare. En av tre lokala civilsamhälles- eller kvinnorättsorganisationer kan nu behöva lägga ner sina program mot våld mot kvinnor. (not 4)
Marginalerna för kvinnoorganisationer är små och neddragningar slår hårt
Kvinnorättsorganisationer var kroniskt underfinansierade redan tidigare och har länge fått en mycket liten del av både utvecklings- och humanitärt bistånd. Marginalerna är därmed väldigt små. Dessutom lever många kvinnorättskämpar mycket farligt och utsätts för våld, trakasserier, hat och hot. I Kvinna till Kvinnas rapport The State of Women Human Rights Defenders 2026 uppger 44 procent av de tillfrågade kvinnorättsaktivisterna att de utsatts för trakasserier och hela 17 procent har mottagit dödshot.
UN Women samordnar agendan för Kvinnor, fred och säkerhet som tillkom för mer än 25 år sen. Agendan har betytt mycket för att lyfta kvinnors representation i fredsarbetet och frågor om könsbaserat och sexuellt våld i konflikt. En ny rapport från UN Women (not 5) visar att agendan rönt både framgångar och bakslag. Flera studier (not 6) visar att fredsavtal med kvinnliga undertecknare genomförs till högre grad och varar längre. Men trots kvinnors avgörande roller i konfliktlösning fortsätter kvinnor oftast att vara utestängda från fredsprocesser. Data visar att kvinnor bara utgör 7 procent av förhandlarna och 14 procent av medlarna i fredsprocesser världen över. I många fredssamtal saknas kvinnor helt.
Det stora problemet med sexuellt våld i konflikt uppmärksammas mer idag. Med världens många konflikter har konfliktrelaterat sexuellt våld ökat med 87 procent mellan 2022 och 2024. (not 7) Det innebär nästan en fördubbling! Kränkningar, förnedring och kontroll av kvinnor och flickor florerar liksom utbredd straffrihet.
Arbete MOT jämställdhet får mångdubbelt mer resurser än kvinnosatsningar
Den negativa utvecklingen sker samtidigt som anti-genusretoriken tilltar globalt. Antifeministiska narrativ har tagit plats i den politiska huvudfåran – från högerpopulistiska rörelser till religiösa aktörer samt en växande ”manosfär” på nätet – och hotar att steg för steg urholka kvinnors och flickors rättigheter.
Pågående försök att omförhandla redan överenskommet språkbruk om genus i FN och olika internationella processer är en del av denna utveckling. Krav på att stryka hänvisningar till ”kroppslig autonomi”, ”reproduktiva rättigheter”, ”gender” och till och med ”kvinnliga människorättsförsvarare” påverkar nya FN-överenskommelser om kvinnors rättigheter. Dessutom försvagas politiken genom finansiella påtryckningar, såsom USA:s så kallade global gag rule, som begränsar civilsamhällesorganisationers möjlighet att erbjuda nödvändig abortvård och tillgång till säker reproduktiv hälsovård. (not 8).
Den internationella civilsamhällesorganisationen AWID rapporterade 2025 (not 9) att tre globala anti-rättighetsaktörer mottog dubbelt så mycket finansiering under året som samtliga 1 174 feministiska och kvinnorättsorganisationer fick tillsammans. I Europa kan 1,18 miljarder dollar kopplas till aktörer med anti-genusagendor under perioden 2019–2023, där Ryssland var den enskilt största givaren.
De säkerhetshot vi ser runt om i världen är alltså inte enbart militära. De omfattar också propaganda- och desinformationskampanjer som riktas mot medborgerliga rättigheter och demokratin, där kvinnors och flickors rättigheter självklart ingår.
Att dra ned på finansieringen till kvinnorättsrörelser och organisationer är därför förödande när motståndskraften mot auktoritär aggression behöver stärkas, inte försvagas.
Sverige bör vara en ledande röst för jämställdhet. När kvinnors och flickors rättigheter pressas tillbaka världen över krävs länder som tydligt och konsekvent står upp för jämställdhet. Sverige har både kunskap och lång erfarenhet av att driva jämställdhetsfrågor globalt. Men för att få genomslag och spela en verkligt ledande roll krävs ökad finansiering till jämställdhet, liksom politisk vilja och ett genuint engagemang för kvinnors och flickors rättigheter, inklusive långsiktiga insatser.
Genom att placera jämställdhet i centrum för utrikes- och biståndspolitiken kan Sverige stärka civilsamhället, stödja kvinnorättsorganisationer i konfliktområden och bidra till långsiktig fred och säkerhet.
I förlängningen gynnar satsningar på kvinnor och flickor både nationell och global säkerhet.
Petra Tötterman Andorff är generalsekreterare, Kvinna till Kvinna
Ulrika Grandin är generalsekreterare, UN Women, Sverige
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham
Fotnötter:
3 https://www.thelancet.com/journals/langlo/article/PIIS2214-109X(26)00008-2/fulltext
8 https://cdn.unrisd.org/assets/library/reports/2025/understanding-backlash-2025-unrisd-un-women.pdf
9 https://www.awid.org
