DEBATT: Svenska regeringar har i decennier oavsett politisk färg publicerat rapporter om andra länders respekt för mänskliga rättigheter, rättsstatsprinciper och demokrati. Men nu, när sådana rättigheter alltmer kränks, syns de inte till. På UD:s hemsida ligger nu gamla, inaktuella rapporter, för USA och Ryssland från 2020 och för Iran, Irak och Israel från 2019. Hur påverkar det svensk förmåga till orientering i en föränderlig värld?

Utrikesdepartementet har sedan 1980-talet sammanställt rapporter som redovisar situationen i enskilda länder avseende mänskliga rättigheter (MR), rättsstatsprinciper och demokrati.
År 2017, när jag själv på UD var koordinator för arbetet med rapporterna publicerades 136 landrapporter, efter förnämliga faktainsamlingar och bedömningar från svenska ambassader världen över. Rapporterna var utformade utifrån en gemensam mall, där bl a landspecifik utveckling och trender redovisades. Rapporterna baserades på tydliga angivanden av etablerade källor, utifrån vedertagen terminologi och med tydligt faktabelagda bedömningar.
Syftet – som fortfarande anges på UD:s hemsida – är att rapporterna ska bidra med kunskap om respekten för MR, rättsstat och demokrati, frågor som markerats som prioriterade inom utrikesförvaltningen. Hemsidan anger att rapporterna ska ”genomsyra alla delar av utrikespolitiken och såväl den internationella utvecklingspolitiken som migrationspolitiken, säkerhetspolitiken och handelspolitiken”. Rapporterna ska också ge vägledning rörande företags ansvar i länder där principerna hotats.
Men frågan är om de gamla och delvis förlegade rapporter som nu ligger på regeringens hemsida kan ge den kunskap som krävs på områden som fortfarande anges som prioriterade och ska ”genomsyra alla delar av politiken”.
Och när UD utlovar vägledning för företag måste den väl vara både aktuell, relevant och professionell?
Rapporterna har stärkt UD som kunskapsbaserad förvaltning
Processerna med framtagandet av rapporterna har inneburit en fortlöpande och stark kompetensutveckling för en faktabaserad förvaltning och utrikespolitik utformad i en föränderlig omvärld.
De kontakter som inrapporteringen gett upphov till i olika länder har stärkt kunskap och gett viktiga kontakter och nätverk i länder världen över, genom ingående samtal med myndigheter, advokater, civilsamhällesaktörer, journalister, företag samt internationella organisationer som FN och Världsbanken.
På många håll har inte minst besök i fängelser och flyktingläger fördjupat flera ambassaders landkännedom.
Rapporterna har utöver kunskap om utvecklingen i enskilda länder också visat på trender i form av utmaningar och framsteg i regioner och globalt. De har bl a fungerat som ”early warning” när rättigheter inte respekteras vilket på sikt ofta resulterat i ökat våld, förföljelser och i värsta fall väpnade konflikter.
Under den feministiska utrikespolitiken bidrog rapporterna till att tydligare uppmärksamma diskriminerande lagstiftning och praxis som innebar inskränkningar av kvinnors och flickors rättigheter och livsvillkor, och också den straffrihet som ofta föreligger rörande våld mot kvinnor.
Exempel på källor för faktabaserade rapporter:
Bland de källor som legat till grund för rapporterna märks hemsidan för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter www.ohchr.org, www.transparency.org, www.info.worldbank.org, www.worldjusticeproject.org, www.v-dem.net, www.eiu.com, www.freedomhouse.org, www.icnl.org samt www.legislationline.org
Exempel på frågor som uppmärksammats i de 15-20-sidiga rapporterna
Om rättsstatens principer: Finns ett oberoende rättsväsen? Hur tillsätts domare? Om lagar och hur de efterlevs av polis, åklagare, domstolar och olika tillsynsorgan. Råder straffrihet på några områden? Föreligger rapporter om korruption?
Demokrati: Respekteras allmän och lika rösträtt, politisk pluralism och flerpartisystem? Föreligger rapporter om valfusk och manipulation av val? Kan ett fritt och vaksamt civilsamhälle och fria och kritiskt granskande media hålla makthavare ansvariga? Begränsar censur eller ägarmonopol yttrandefriheten?
Medborgerliga och politiska rättigheter: Förekommer godtyckliga frihetsberövanden och avrättningar? Föreligger inskränkningar i enskilda människors och näringsidkares rättigheter? Råder religions- och samvetsfrihet? Förekommer inskränkningar i mötes- och organisationsfrihet, inklusive på det fackliga området? Beskriv villkoren i fängelser. Förekommer våldtäkter, tortyr eller annan förnedrande eller omänsklig behandling? Förekommer människohandel?
Ekonomiska och sociala rättigheter: Beskriv villkoren rörande ekonomiska och sociala rättigheter, bl a rätten och möjligheten att försörja sig, frihet från tvångsarbete och barnarbete, föreningsfrihet och förhandlingsrätt samt icke-diskriminering i arbetslivet.
Rätten att inte utsättas för diskriminering: Föreligger systematisk juridisk eller faktisk diskriminering av vissa grupper (kvinnor, migranter, urfolk, funktionshindrade)? Förekommer diskriminering inom vården? Åtgärdas miljöförstöring och klimatförändringars påverkan på människors hälsa? Föreligger diskriminerande lagar i familje- och straffrättslagstiftning? Var placerar sig landet på UNDP:s Gender Development Index? Förföljs eller trakasseras HBTQ-personer? Beskriv flyktingars och migrantarbetares villkor.
Vilka centrala konventioner om mänskliga rättigheter har landet undertecknat: Om medborgerliga och politiska rättigheter? Om rasdiskriminering? Tortyr? Diskriminering av kvinnor, barns rättigheter? Påtvingade försvinnanden? Flyktingars rättigheter? Romstadgan för den internationella brottsmålsdomstolen?
Exempel på insatser Sverige gör i de enskilda länderna: Redovisa kortfattat svenska insatser i landet, genom Sida, civilsamhällesaktörer, FN eller EU fi syfte att stärka respekten för mänskliga rättigheter, rättsstatsprinciper och demokrati.
Avslutningsvis: Vad gäller nu om rapporternas framtid?
Slutet på publiceringarna av UD:s rapporter om mänskliga rättigheter, rättsstatsprinciper och demokrati sammanfaller i tiden med regeringsskiftet hösten 2022.
Ska det tolkas som att den nuvarande regeringen, eventuellt tillsammans med Sverigedemokraterna, fattat beslut om att inte fortsätta arbetet med rapporterna? Trots att de anges ha prioritet och vara viktiga som faktaunderlag på en rad politikområden? Och att de utgör ett stöd för företags bedömningar av verksamhet i olika länder med återkommande uppgifter om MR-kränkningar. Rapporterna kan också bidra med underlag för bedömningar av krigsmaterielexport.
Rimligtvis borde rapporter om länders respekt för mänskliga rättigheter, rättsstatsprinciper och demokrati alltid vara av intresse för en faktabaserad utrikesförvaltning. Men kanske borde rapporterna vara särskilt angelägna nu i tider av stora väpnade konflikter, när många länder går i en alltmer auktoritär riktning, upprustning tilltar och ¨ånga människors liv och frihet alltmer flagrant kränks eller hotas.
Ett klargörande om rapporternas publiceringar vore intressant.
Gerd Johnsson-Latham ärchefredaktör för Mänsklig Säkerhet, koordinator på UD för de 136 MR-rapporter som publicerades våren 2017.
Redaktör: Lotta Schüllerqvist
En något kortare version av texten publicerades i Dagens Arena lördagen den 6 september 2025

Lämna ett svar