DEBATT: Israel stoppar Unrwa, FN:s organ för palestinska flyktingar. Då kräver den svenska regeringen att Israel upphäver sitt folkrättsstridiga beslut. Samtidigt går man Israels ärenden genom att avsluta stödet till Unrwa. Hur kan omvärlden lita på en regering som säger ett och gör det motsatta?

Bild: Barn i Gaza 2024
Israel stoppar Unrwa – FN, EU och Sverige protesterar
Sveriges utrikespolitik vilar på folkrättens grund enligt utrikesminister Maria Malmer Stenergards linjetal den 8 december. Det var därför följdriktigt att Sverige i FN:s generalförsamling åtta dagar senare röstade för att be FN-domstolen omgående yttra sig om ”Israels ansvar för FN:s närvaro och verksamhet”. Resolutionen initierades av Norge sedan det israeliska parlamentet i oktober antog två lagförslag som i praktiken gör det omöjligt för Unrwa – FN:s organ för palestinska flyktingar – att verka i Gaza, östra Jerusalem och på Västbanken. Lagarna ska träda i kraft i slutet av januari, 2025.
Resolutionen slog fast alla staters ansvar för att Unrwa kan genomföra sitt uppdrag enligt det mandat man 1949 fick av Generalförsamlingens, senast förlängt 2022. Unrwa är oersättligt och utgör ”ryggraden för alla humanitära insatser i Gaza” och måste få stöd i sitt uppdrag. Israel har enligt FN-stadgan ansvar för att skydda FN:s institutioner och personal.
I oktober uttalade de nordiska utrikesministrarnas gemensamt att ett avslutande av någon av Unrwas aktiviteter skulle få förödande konsekvenser för hundratusentals civila och vara ett brott mot Israels förpliktelser enligt folkrätten. Utrikesministrarna kräver att Israel omprövar lagförslagen och säkerställer ”obehindrad humanitär tillgång från Unrwa till de palestinska flyktingarna.”
Också EU fördömde Israels agerande. Tidigare, i september, ledde den svenska utrikesministern och hennes jordanske kollega, Ayman Safadi, ett möte om Unrwa i FN. Sverige kommenterade då med att ”Unrwa svarar mot de palestinska flyktingarnas mest angelägna behov och spelar en nyckelroll för regional stabilitet.”
Den svenska ståndpunkten den 19 december är alltså klar: Unrwa har sitt uppdrag från FN:s Generalförsamling och måste ges stöd av medlemsstaterna, inklusive Israel. Att hindra Unrwa är ett brott mot FN-stadgan. Israel måste därför ompröva bannlysningen. Unrwa har en nyckelroll i verksamheten för palestinska flyktingar och kan inte ersättas av någon annan organisation.
Men Sverige hjälper Israel, som tackar
Samma dag som omröstningen i Generalförsamlingen, den 19 december, beslutar regeringen att avsluta stödet till Unrwa.
I intervjuer förklarar biståndsminister Benjamin Dousa helomvändningen: När Israel stoppar Unrwa riskerar svenska medel att ”fastna på ett bankkonto.” Andra organisationer kan ersätta Unrwa och det blir ”lättare för biståndet att komma in.” Dousa menar också att Unrwa befinner sig i en förtroendekris med anställda som är terrorister och då man använder antisemitiska skolböcker.
Israels utrikesminister Gideon Sa’ar välkomnar Sveriges hjälp med att stoppa Unrwa.
Regeringen vilseleder på ett sätt som tyder på att beslutet inte har med omsorgen om biståndets effektivitet att göra. Svenska bidrag skulle inte stanna på ett bankkonto eftersom Unrwa också arbetar med hälsovård, skolundervisning och humanitär hjälp för palestinska flyktingar i Libanon, Syrien och Jordanien.
De organisationer Dousa hänvisar till som alternativ har själva deklarerat att de inte kan ersätta Unrwa. Samma budskap fick Dousa när han mötte dem i Jerusalem den 16 december.
Angående Unrwas ”förtroendekris” så har en oberoende utredning gjorts under 2024 med deltagande av Raoul Wallenberg-institutet. Den fann att Unrwa har de mest långtgående mekanismerna i FN-systemet för att garantera sin neutralitet. Israel har inte presenterat bevis för att det fanns terrorister bland Unrwas anställda. Påståendet om Unrwa:s antisemitiska skolböcker har avvisats i upprepade undersökningar.
Det råder dubbelkommando i den svenska utrikespolitiken. Det ena kräver att Israel upphäver folkrättsstridiga beslut. Det andra går Israels ärenden, föregriper och underlättar samma beslut.
Så får man de palestinska flyktingarna att försvinna
Kristdemokraterna, med nära relationer till israeliska bosättare, har länge, liksom Liberalerna, krävt att stödet till Unrwa ska avslutas. Deras verkliga syfte är att få den för Israel så besvärande flyktingfrågan att försvinna med Unrwa. Men man ser också Sverigedemokraternas hand på dubbelkommandot. För SD, som utsett sig till Israels bästa vän i svensk politik, gäller målet om normalisering med Israel genom en total uppslutning bakom den israeliska regeringen. Hittills dock utan resultat, Israel vill fortfarande inte ha relationer med ”partier som har nynazistisk bakgrund”.
Regeringen säger ett och gör det motsatta
Enligt regeringen är biståndet ett av de viktigaste utrikespolitiska instrumenten. Biståndspolitiken är del av Tidöavtalet och hanteras i de fyra partiernas samordningskansli. I frågan om stödet till Unrwa har tre partier uppenbarligen röstat ner det fjärde, Moderaterna, som formulerat en helt annan politik vid omröstningar i FN och uttalanden i den nordiska kretsen.
Med en vilseledande argumentation låter regeringen de tre partierna styra politiken i en av dess känsligaste frågor, med konsekvenser för ”regional stabilitet”. Hur kan omvärlden lita på en regering som säger ett och gör det motsatta? Beslutet att avsluta stödet till Unrwa måste omprövas.
Johan Schaar är medlem av Mänsklig Säkerhets redaktion. Han tjänstgjorde vid Sveriges generalkonsulat i Jerusalem 2013-2017 Texten är en uppdaterad version av en artikel som publicerats i Dagens Nyheter.
Lämna ett svar