ANALYS: Krigen trappades upp i Ukraina, Gaza, Libanon och Sudan. Samtidigt stod folket upp för demokrati genom ickevåldsmotstånd i Bangladesh och Sydkorea, och Assadregimen störtades i Syrien. År 2024 har också varit ett supervalår där den generella trenden har varit att sittande regeringar har straffats och väljarna efterfrågat förändring.
År 2024 har framförallt dominerats av kriserna i Mellanöstern, i synnerhet av Gazakriget men också av de intensifierade ryska angreppen mot Ukraina.
1. Kriget i Gaza
Kriget i Gaza har rasat med oförminskad styrka och orsakat ett enormt mänskligt lidande. Gazakrigets inleddes med Hamasattacken 7 oktober 2023 mot civila israeler, den största attacken mot judar sedan andra världskriget vilket traumatiserade Israel i grunden. Medlingsförsök, med Qatar, Egypten och USA i spetsen, har pågått under året med försök att skapa en utväxling mellan den israeliska gisslan och palestinska politiska fångar, vapenvila och trupptillbakadragande, men utan framgång. Qatar drog sig tillbaka från sin roll som medlare under året. Den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu har under året visat väldigt lite vilja att nå någon typ av uppgörelse, vilket har kritiserats hårt av anhöriga till gisslan och den israeliska oppositionen.
På slagfältet vann Israel taktiska segrar när Hamas-ledarna Ismail Haniya dödades i Iran i juli och Yahya Sinwar i Gaza i oktober. Israel har under året kritiserats för sin oproportionerliga reaktion det urskillningslösa våldet mot civila samt för att man systematiskt har begränsat tillflödet av humanitär hjälp. Vid årets slut har över 45 000 palestinier dödats, de flesta kvinnor och barn. (Rädda Barnen räknar med 14,000 döda barn), Gazakriget kan vara den konflikt i världen där flest civila samt flest journalister dödats under ett år.
Parallellt med Gazakriget har våldsamma attacker från israeliska bosättare på Västbanken ökat. FN-domstolen har funnit det befogat att utreda Israel för folkmord och meddelade under året att den israeliska ockupationen av Palestina är olaglig enligt internationell rätt och att Israel har missbrukat sin ställning som ockupationsmakt. Den internationella brottsmålsdomstolen, med chefsåklagaren Karim Khans i spetsen, krävde att ledare från både Hamas och Israel utlämnas till Haag för rättslig prövning – de står nu åtalade för krigsbrott.
2. Slutet för Assadregimen i Syrien
Assad-regimens slut i Syrien tillhör de mest dramatiska händelserna under året. Slutet för en auktoritär regim, understödd av Ryssland och Iran, var oförutsett. En allians av rebellgrupper lyckades plötsligt ta vara på en unik öppning: regimen var underminerad av sitt eget ekonomiska vanstyre och långvariga och hårdföra politiska förtryck. Maktens strukturer imploderade när regimens soldater lade ned sina vapen för att de inte ville strida och offra livet för en illegitim regim. I spetsen för det väpnade anfallet gick rebellgruppen HTS, en islamistisk organisation som brutit med och tonat ner sina kopplingar till den transnationella jihadismen och anpassat sin kamp till den syriska kontexten. Syrienkriget har vissa likheter med Afghanistan, ett annat långvarigt krig som slutade i all hast när utomstående makter inte längre kunde backa upp en illegitim regim. I Syriens fall uppstod en ny dynamik på grund av att Ryssland och Iran var upptagna på andra håll och Hezbollah-gerillan kraftigt decimerats på grund av kriget med Israel. Befolkningen i Syrien gladde sig åt sin nyvunna frihet. Mycket är dock oklart: Kan HTS hålla sig till sin mer moderata retorik gentemot religiösa minoriteter och kvinnor? Kan FN väcka till liv den transitionsprocess som man förhandlat om i så många år? Kan den fragmenterade syriska oppositionen lyckas ena sig om övergångsregler? Och kan utomstående makter förmås avhålla sig från att blanda sig i den syriska politiken? Detta är helt öppna, men avgörande, frågor inför framtiden.
3. Vapenvila i Libanon
Den shiamuslimska rebellrörelsen Hezbollah, under ledning av Hassan Nasrallah, har utgjort en av fronterna mot Israel och anslöt sig, i solidaritet med Hamas och efter många år av vapenvila, till angreppet mot landet. Gruppen har beskjutit Israel, även om dess anfall varit relativt begränsade. Spelplanen ändrades när Israel lyckades genomföra ett spektakulärt attentat motbreda grupper av ledande personer inom Hezbollah genom att explodera personsökare. Många ledare på olika nivåer inom organisationen dödades eller skadades, och dess förmåga att effektivt kommunicera sattes ur spel. Israel öppnade så en ny front i kriget mot Hezbollah med intensiva bombningar, då bl a Nasrallah dödades i en riktad attack, och invasion med marktrupper i södra Libanon. Israel kritiserades för att dess attacker slog mot civila, men också mot FN-personal och FN-styrkor. I den vapenvila som nåddes mellan parterna i november backade Hezbollah från sitt tidigare krav på en vapenvila i Gaza innan någon vapenvila kunde genomföras i Libanon. Hezbollah gick också med på att dra sig tillbaka från gränsområdena mot Israel.
För Iran har det senaste året varit en katastrof som i grunden förändrat landets strategiska ställning i regionen: Hamas, Hezbollah och till viss del Houtirörelsen i Jemen är kraftigt militärt försvagade. Samtidigt har maktskiftet i Syrien medfört att Iran förlorat en av sina viktigaste strategiskt allierade. Trots att man två gånger gått till direkt anfall mot Israel, vilket besvarats av Israel, har de båda länderna inte hamnat i fullskaligt krig med varandra, vilket många befarade kunde ske.
4. Ukrainakriget
Mycket tyder på att parterna nu har siktet inställt på någon form av fredsförhandlingar för att åtminstone tillfälligt söka ett slut på kriget. En viktig faktor här är Donald Trumps upprepade påståenden om att han kan avsluta kriget på en dag. Ukrainas president Zelensky har betonat vikten av diplomatiska lösningar på konflikten och lovat medverka i sådana samtal Ukraina försökte under året förbättra sin förhandlingsposition genom att för första gången under kriget erövra ryskt territorium, i Kursprovinsen. Ryssland svarade med att trappa upp kriget ytterligare. Trots att Ryssland kritiserat utländsk hjälp till Ukraina bjöds nordkoreanska trupper in att försvara Kursk. Detta riskerar att vidga konflikten på europeisk mark till den asiatiska arenan. Delvis som ett svar på upptrappningen genom inblandningen av Nordkorea lättade väststaterna på delar av sina reservationer kring hur de västerländska vapensystemen kunde användas. Ukraina fick under året rätt att göra förebyggande militära ingrepp inne på ryskt territorium för att skydda sig bättre mot ryska anfall. Ryska hot har ökat, genom en nydefinierad kärnvapendoktrin som ökar Rysslands ”rätt” att använda sådana vapen. Parallellt syns en ökad användning av ballistiska vapensystem från den ryska sidan. Zelensky har under året signalerat hur en möjlig förhandlingslösning skulle kunna se ut: en vapenvila där Ryssland kan behålla kontrollen (men bara temporärt) av ukrainskt territorium samtidigt som de resterande delarna av Ukraina släpps in i Nato.
5. Den humanitära katastrofen i Sudan
Sudan är ett av de glömda krigen, som fallit i mediaskugga av krigen i Gaza och Ukraina. Det blodiga inbördeskriget har lett till en fullständig humanitär katastrof i Afrikas tredje största land, vars instabilitet påverkar hela regionens säkerhet. Strategiskt placerat mellan Afrika och Mellanöstern, kan dess sammanbrott få stora konsekvenser också för omvärlden. Kriget står mellan de två militära fraktioner – den sudanesiska armén (SAF) och milisgruppen Rapid Support Forces (RSF) – som gemensamt kuppade sig till makten i oktober 2021, efter den fredliga revolten i april 2019. Genom kuppen marginaliserades de demokratiska krafter som stått i frontlinjen i motståndet mot Omar al-Bashir, Sudans envåldshärskare. Men de väpnade fraktionernas oförmåga att hålla samman oförenliga intressen jämte personliga motsättningar ledde till det blodiga inbördeskriget med svåra övergrepp mot civilbefolkningen. Utländska aktörer – framförallt Gulf-stater och Ryssland – har använt konflikten för att försöka öka sitt inflytande och främja egna nationella intressen och för att skaffa sig ekonomiska tillgångar (inte minst guld). I utbyte för sitt militära stöd till den sudanesiska armén pressar bl a Iran och Ryssland på för att få tillgång till flottbaser vid Röda Havet. Omvärlden står till stora delar passiv. Svälten kan vara den värsta i mannaminne och kan bli mer omfattande än den som utbröt i Etiopien på 1980-talet. En femtedel av befolkningen, omkring 10 miljoner människor, är på flykt.
6. Myanmar – ett glömt krig
Ett av världens glömda krig rasar i Myanmar. Militärjuntan har under året varit på defensiven. Militären, under ledning av Min Aung Hlaing, grep makten under 2021 och möttes av stort folkligt motstånd, först i form av ett massivt ickevåldsmotstånd, som senare också trappades upp till ett våldsamt motstånd. Under året har rebellerna, framförallt den allians av tre etniskt-baserade rebellrörelser som går under beteckningen Three Brotherhood Alliance, vunnit terräng på bekostnad av regeringen. Kina, det inflytelserika grannlandet i öster, har under året spelat ett dubbelspel, först genom att stödja eller i alla fall acceptera en rebelloffensiv mot regeringen och sedan med kraftmedel försöka påtvinga parterna en vapenvila. Kina ser ett hot i ett sammanfallande Myanmar och ser med oro på den nationella motståndsfronten National Union Government (NUG), som representerar den demokratiska makten och är öppen för väst. Ryssland har fortsatt att stödja militärregeringen. Den internationella brottsmålsdomstolen väckte åtal mot Min Aung Hlaing och begärde honom utlämnad till Haag.
7. Ny politisk start i Sri Lanka
På Sri Lanka valdes Anura Kumara Dissanayake, ledaren för partiet JVP, till premiärminister i september i en jordskredsseger. Detta val kan ses som en fortsättning på den folkliga revolution som genomfördes 2022 (Aragalya som kan översättas med “folkets kamp”) mot den rådande politiska klassen. Utbrett missnöje med ekonomin och regeringen låg bakom detta val i ickevåldsrevolutionen 2022. JVP är en före detta militant upprorsrörelse, som två gånger tidigare (på1970- och 80-talet) tagit till vapen för att skapa en socialistisk revolution. JVP är ett intressant exempel på hur en rebellrörelse kan omformas till ett politiskt parti som nuanvänder demokratiska medel istället för våld, för att försöka nå inflytande. Det är också värt att notera att trots att JVP mobiliserat på basis av sinhala-nationalism vann Dissanayake också stort i Tamil-dominerande områden i norra delen av et. Om Dissanayake lyckas minska korruptionen och bidra till en ny politisk kultur i landet återstår att se.
8. Sydkoreas demokrati stod pall
Under ett dramatiskt dygn i december stod demokratin i Sydkorea på spel. Presidenten försökte lösa en inrikespolitiskt djupt polariserad situation genom en kraftig militariserad upptrappning, men misskalkylerade grovt. När han deklarerade undantagstillstånd, stängda medier och demonstrationsförbud, så var hans officiella skäl risken för infiltration från Nordkorea och kommunistiska element. Men det var framförallt inrikespolitiska motståndare som han vände sig mot. Parlamentet sammankallades och agerade snabbt för att upphäva undantagstillståndet. Folket trotsade förbudet mot demonstrationer och samlades i tusentals i Seoul. Det folkliga och politiska motståndet fick president Yoon att backa efter bara några timmar. Sydkorea stod vid ett vägskäl men valde att vandra vidare på demokratins väg. Parlamentet har nu beslutat att ställa presidenten inför riksrätt.
9. Bangladesh: demokratisk ickevåldsrevolution
Studenterna gick under året i bräschen för ickevåldsrevolutionen i Bangladesh. De politiska skiljelinjerna i Bangladesh går tillbaka till självständighetskriget från Pakistan på 1960-talet. Protesterna hade pågått redan sedan 2022 men fick momentum under året och kulminerade under sommaren. Brist på demokrati, korruption och ekonomiska problem var bakomliggande orsaker till upproret. Men det som framförallt fick studenterna ut på gatorna var ett kvoteringssystem för efterlevande från offren i självständighetskampen som gynnat vissa grupper men lämnat andra utanför. Studenterna såg kvoteringssystemet som illegitimt, men kraven på förändring trappades upp efter att deras protester resulterat i att flera studenter blivit dödade av regeringstrupperna och det dröjde inte länge förrän kraven höjdes för regeringens avgång. Omfattande protester och demonstrationer ägde rum, men var också kopplade till en kampanj av icke-samarbete med regimen, där studentrörelsen uppmanade till en utbredd skatteprotest, där studenterna vägrade betala skatter eller avgifter. Upproret var framgångsrikt. Sheikh Hasina avsattes och flydde till Indien. Den tidigare vinnaren av Nobels fredspris Mohammad Yunus tog efter revolutionen över som led av ett politiskt övergångsråd.
10. Trump till makten i USA
Hur den nya administrationen i USA kommer att påverka världens möjligheter till fred är oklart. Å ena sidan kommer Donald Trump som president troligen avhålla sig från den typ av internationella interventioner som karaktäriserat amerikansk utrikespolitik och som många gånger drivit på eller förvärrat konflikter. Å andra sidan står Trump som en radikal motkraft mot det som forskningen pekar på som fredsfrämjande faktorer – demokrati, internationell handel och stöd för internationella organisationer. Trump’s oförutsägbarhet ökar också risken för krig som uppstår på grund av felbedömningar. Om Trump forcerar fram en förhandlingslösning i Ukraina och sviker en tidigare allierad kan det belöna Putins anfallskrig med långsiktigt negativa effekter när andra länder vill försöka ändra gränser med hjälp av anfallskrig. Trumps återkomst till Washington innebär också drastiskt försvårade möjligheter att bemästra klimatkrisen och globalt arbete med att gemensamt försöka hantera situationen.
Isak Svensson, professor i Freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet
Redaktörer: Gerd Johnsson-Latham och Johan Schaar
Lämna ett svar