ANALYS: De spontana reaktionerna på årets fredspris var att kommitténs beslut var okontroversiellt. Kanske till och med ängsligt. Kommittén skulle istället kunnat ha uppmärksammat mer dagsaktuella situationer och kriser – på listan över möjliga vinnare fanns pristagare med anknytning till Mellanöstern, Ukraina och Sudan. Men då missar man att kärnvapenfrågan i högsta grad är en aktuell och angelägen fråga, också i dagens konflikter.
Risken att kärnvapen kommer att användas har ökat de senaste åren, samtidigt så har de internationella mekanismerna för att kontrollera kärnvapnen genom olika former av internationella avtal minskat. Tillsammans bidrar detta till att hota det som kallas ”det nukleära tabut”, den internationella normen som vuxit fram kring att kärnvapen aldrig någonsin igen bör användas på grund av dessa vapens enorma förödelse.
Årets vinnare har fokus på att just dokumentera kärnvapnens fruktansvärda konsekvenser.
Den enda gången som kärnvapen har använts, i Hiroshima och Nagasaki 1945, ledde det till ett enormt mänskligt lidande. Nihon Hidankyo är en japansk gräsrotsrörelse av överlevande från denna katastrof. Organisationen har använts sig av vittnesbörd från de som kallas Hibakusha –överlevande från Hiroshima och Nagasaki. Genom utbildning och vittnesmål bidrar organisationen till att hålla kunskapen och medvetenheten om kärnvapnens fasansfulla konsekvenser levande och hjälper därmed till att upprätthålla det nukleära tabut.
Kärnvapenrisken har ökat de senaste åren.
Den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina ägde rum trots att Ryssland förbundit sig att respektera Ukrainas territoriella integritet när landet lämnade över sina kärnvapen till Ryssland. Och Putin har strategiskt använt hotet om att använda kärnvapen, signaler som i sig riskerar att underminera det nukleära tabut.
Kärnvapen står också i centrum för den pågående krisen i Mellanöstern
Irans försvagade ställning (genom att deras så kallade motståndsaxel, inklusive Hezbollah och Hamas, blivit decimerade) har ökat incitamenten för Iran att skaffa bomben. Iran är inte år eller månader, utan bedöms snarare veckor från att ha ett fullskaligt kärnvapenprogram och vi kan befinna oss dagar ifrån israeliska attacker mot detta kärnvapenprogram.
Ett Nordkorea med kärnvapen är samtidigt ett av de allvarligaste hoten mot freden i Östasien.
Förhandlingarna om kärnvapen har gått i stå
Parallellt med denna oroande utveckling i många regioner har försöken att förhandla fram avtal för nedrustning, ickespridning och vapenkontroll varit mindre framgångsrika de senaste åren. Data från Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning (AMC) visar hur både avtal och förhandlingar har minskat över tid. Och här kan vi inte bara peka finger mot det globala öst (Ryssland, Kina, Nordkorea och Iran). Det var USA som sa upp Iranavtalet 2018 (“the worst deal ever negotiated”, enligt Trump), samt sa upp avtalet om medel- och kortdistansrobotar (det så kallade INF-avtalet) mellan USA och Ryssland (bland annat eftersom det inte inkluderade Kina).
Ingen av kärnvapenmakterna respekterar sina åtaganden enligt ickespridningsavtalet från 1968 som uppmanar de länder som har kärnvapen att rusta ned.
Det är få överlevande från Hiroshima och Nagasaki kvar i livet. Att samla och sprida deras vittnesmål brådskar därför. Och Nobelkommittén knyter an till sin historia. Det allra första fredspriset till Nobels minne gick 1901 till Henry Dunant, som i sin Minnen från Solferino, likt årets vinnare, verkade för fred genom att dokumentera krigets fasor.
Isak Svensson, Dag Hammarskjölds-professor i freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, verksam vid Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning (AMC).
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham
Bild: En av de allierades krigskorrespondenter lät sig fotograferas vid den enda byggnad som fanns kvar – om än som ett skal; den gamla utställningshallen i centrala Hiroshima. Bilden togs en månad efter den förödande attacken 1945. Mellan 150 000 och 246 000 människor beräknas ha dödats – merparten civila.
Lämna ett svar