ANALYS: Regeringen bygger upp bilden av Sverige som kaotisk, med grov kriminalitet som kan liknas vid terrorverksamhet med hot mot hela befolkningens säkerhet och trygghet. Bilden underbyggs med överdrifter och felaktiga fakta. Man skapar en moralisk panik som endast kan åtgärdas med kontroll, straff och utstötning av invandrare ur samhällsgemenskap och utvisning från Sverige. Denna Sverigebild är SD:s liksom den kriminalpolitik och migrationspolitik som nu genomförs.
Regeringens åtgärder har hittills så gott som uteslutande bestått av straffskärpningar och utvidgning av polisens befogenheter. Man satsar miljarder på att öka antalet fängelseplatserna men har inte givit några medel till kommunerna för att stödja utveckling av brottsförebyggande insatser eller rusta de utsatta områdena. I stället måste kommuner nu skära ner resurser inom skola, fritid, socialtjänst och ungdomsvård – de viktigaste skyddsfaktorerna mot att utveckla kriminalitet.
Brottsutvecklingen i ett land påverkas inte av antalet personer som döms till fängelse.
Fängelsestraffen i sig kan i stället öka och förstärka en individs brottslighet. Särskilt skadligt är det för unga människor där risken för återfall och försämrad psykisk hälsa ökar ju lägre åldern är.
Därför måste gängbrottslighet bekämpas med både straff och förbyggande insatser för att fånga upp den grupp av ungdomar som riskerar att rekryteras till gängbrottslighet. Ett bra exempel är Danmark som gjort just detta under mer än 10 år i utsatta områden i Köpenhamn. Man har satsat på att fånga upp ungdomar i 10 – 12 års ålder som är på väg att rekryteras till gäng. Insatserna består av att samarbeta och stödja föräldrar i deras föräldraroll, att den unge får stöd i skolan genom en stödperson som också hjälper med läxor och ytterligare en person som kan utveckla och stödja fritidsaktiviteter. Ett stödjande nätverk kring en ung person som kan hjälpa hen att integreras i samhällsgemenskapen.
Utvärderingar har visat att dessa breda insatser avsevärt minskat nyrekryteringen till kriminella gäng. Dessutom har Danmark en väl utbyggd kulturell fritidsverksamhet kopplat med lämpliga aktiviteter till varje stadium i grundskolan vilket är andra skyddsfaktorer mot utveckling av kriminalitet.
I Sverige är utsatta områden stället nedrustade. Skolor saknar resurser, socialtjänsten är underfinansierad, barn- och ungdomspsykiatrin saknas och fritidsverksamhet begränsad.
En fängelseplats kostar en miljon att bygga och en miljon att driva per år. Men pengarna bör användas mer effektivt för brottsbekämpning
Det finns mycket pengar som regeringen idag satsar på att bygga fängelser som inte påverkar brottligheten som i stället kunde satsas på ungdomar i utsatta områden. Samhället borde ta över makten i utsatta stadsdelar och skapa alternativ till ett liv med kriminalitet för ungdomarna. Inte genom att kontrollera, omhänderta och låsa in ungdomarna utan genom att utveckla och stärka deras egen inre kontroll över sina liv, genom föräldrastöd, upprustning av skolor, kultur och fritidsverksamhet i stadsdelarna.
Men den lilla gruppen ungdomar som rekryterats in i ett kriminellt gäng och skolats att utföra mycket grova brott som hot, våld och mord, där barn mördar barn, kräver att vi utvecklar nya insatser. Att enbart låsa in dem i överfulla fängelser riskerar att permanenta en kriminell livsstil. Det krävs att insatserna styrs av bästa tillgängliga kunskap och att ett aktivt samarbete mellan forskning, praktik och politik utvecklas med en ödmjuk inställning att ingen äger den exakta kunskapen idag.
Flyktingar, asylsökande och brott.
Tidöavtalet som ligger till grund för regeringens migrationspolitik uttrycker en brutalt ny syn på asylinvandring såväl som arbetskraftsinvandring.
Ledorden är: Försvåra – försämra – förfölja och misstänkliggöra. Det drabbar asylsökande och arbetskraftsinvandrare. Och inte minst – det legitimerar en fientlig syn på de utlandsfödda som redan finns i vårt land.
Ett enda år, 2015, hade Sverige en mycket stor grupp asylsökande,165 000 varav 35 000 ensamkommande barn och unga på flykt, orsakad av bl a kriget i Syrien och omständigheter i länder i Europa som inte Sverige rådde över. Ungdomsbrottsligheten sjönk.
De ungdomar som rekryteras till gäng är oftast inte asylsökande flyktingar utan födda i Sverige och uppvuxna här.
Däremot är andelen utlandsfödda i gruppen vuxna som dömts för grova narkotika- och våldsbrott överrepresenterade i förhållande till gruppens storlek i Sverige.
Flyktinginvandringen är inte orsaken till den ökande gängbrottsligheten. Den totala brottsnivån har snarare sjunkit när flyktinginvandringen ökat.
Risken för utrikesfödda att begå brott sjönk trots att vi hade ett omfattande flyktingmottagande 2015.
Andelen unga som lagförs för brott minskar generellt, inklusive för första och andra generationens invandrare. Den politiska debatten koncentreras helt till brottsligheten bland dem med utländsk bakgrund fastän huvuddelen av brotten begås av infödda svenskar. En segregation mellan stadsdelar med ökande ekonomiska klyftor, fattigdom och arbetslöshet har fått växa sedan 1990-talet. Det är dessa levnadsomständigheter och inte etnisk härkomst som orsakerna till brottsligheten ska sökas.
Migranter i Sverige
Av Sveriges 10 miljoner invånare är 20 procent invandrare, dvs 2 miljoner. Vi har ytterst få asylsökande som kommer till Sverige numera: 17 000 år 2023 samt 39 000 från Ukraina som har fått tillfälligt uppehållstillstånd genom massflyktsdirektivet.
Den främlingsfientlighet som under nuvarande regering omsatts i praktisk politik inom migrations- och kriminalpolitiken har splittrat Sverige. Politiken bryter mot konventionen om mänskliga rättigheter, barnkonventionen och EU-asylbyrås rekommendationer. Sverige får skarp kritik från FN, EU-domstolen och UNHCR
Det finns idag inget som talar för att regeringens nya ”hårda attityd mot migranter och asylsökande kommer att minska brott och gängkriminalitet.
Den hårda migrationspolitiken traumatiserar och skadar asylsökande, försvårar integrationen, ökar främlingsfientligheten och rasismen i vårt land. Permanenta uppehållstillstånd ska utmönstras trots att forskningen är entydig: Integration lyckas bara om man vet att man får stanna.
Vem kan satsa på att bli en bidragande del av det svenska samhället, om man alltid riskerar att bli utkastad? Bara trygga människor kan bygga ett tryggt samhälle. Permanent uppehållstillstånd finns i övriga Europa. Samarbetspartierna vill att Sverige ska bli sämst i klassen. Den som klarat nålsögat av en stenhård asylbedömning ska straffas med evig oro. Inhumant och kontraproduktivt
Alla demografiska analyser säger att Sverige behöver tillskott av arbetskraft. Men i Tidöavtalet ses invandrare som ohyra som Sverige ska göra sig av med.
Utlandsfödda i Sverige är inte en belastning. De bär upp vårt välfärdssystem. Näringslivet ropar på arbetskraft. En mycket stor andel av de utlandsfödda arbetar inom sjukvård, äldreomsorg, transportsystem och hemservice är utlandsfödda.
Birgitta Göransson, F.d. kriminalvårdsdirektör och regionchef i region Väst.
Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, hedersdoktor vid Göteborgs universitet. Har arbetat i drygt 50 yrkesverksamma år med utsatta grupper inom kriminalvård, socialtjänst och idéburen verksamhet.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham
Lämna ett svar