ANALYS: En fras mässas dagligen i amerikanska skolor och i kongressen lyder ”one nation under God”. Orden tillkom på 1950-talet för att särskilja USA från det gudlösa Sovjetunionen och andra kommunistländer. Men vilken gud? Den kristne?
Karin Henriksson skildrar den kristna nationalismen i sin nya bok USA och GUD och redogör här om denna rörelse som backas upp av kandidaten Donald Trump i presidentvalet i november.
Hänvisningar till Gud och Jesus hör till på Donald Trumps massmöten och bland de vanligaste är: JESUS ÄR MIN FRÄLSARE – TRUMP ÄR MIN PRESIDENT. Ofta mot en bakgrund som består av den amerikanska flaggan, med ett kors mitt i.
Den kristna nationalismen, Christian Nationalism, utgör en synlig del i den väckelsekristna gemenskapen. Institutet PRRI, som kartlägger religion och religiositet i USA, uppger att 10 procent av amerikanerna bekänner sig till de här idéerna och ytterligare 20 procent är sympatiskt inställda – å andra sidan svarade 37 procent att de är skeptiska och 30 procent att de ställer sig helt avvisande.
Bland förgrundsfigurerna ingår inte bara Donald Trump, utan även den republikanske talmannen Mike Johnson i representanthuset, kända profiler i det republikanska kongressblocket, som Marjorie Taylor Greene-
Project 2025 – för utvidgad presidentmakt med teokratiska ambitioner
Till rörelsen hör också Ross Vought som är en av de ansvariga bakom Project 2025. Det senare utmålades som en plan, på över 900 sidor, för en andra Trumpperiod med långtgående tankar om utvidgad presidentmakt och med utgångspunkten att USA är ett kristet land. Trump själv har emellertid försökt avlägsna sig från projektet som har mycket impopulära inslag.
Målsättningen för människor som anslutit sig till tankegångarna bakom strömningen New Apostolic Reformation, NAR, är att det de uppfattar som de rätta kristna värdena ska genomsyra hela samhället. Mycket rör frågor om sexualitet och kvinnors ställning. Alltså: livet börjar vid befruktningen, kön bestäms vid födseln, äktenskap kan bara ingås mellan en man och en kvinna, skiljelinjen kyrka-stat ska suddas ut, kvinnor får inte bli präster, abort förbjuds, underverk och mirakel sker.
Sju hinder, seven mountains, måste bestigas för nå målet att skapa ett Guds kungarike på jorden: regeringen, näringslivet, familjen, skolan, medierna, religionen och konsten. En av dem som säger sig ha nått en bit på vägen är chefsdomaren Tom Parker i Alabamas högsta domstol. I ett uppmärksammat beslut i början av 2024 fastslog han att befruktade embryon är att betrakta som foster och därmed ska åtnjuta medborgerliga rättigheter.
Parker försvarade sin dom med:
”Den teologiskt grundade synen på livets helgd antagen av invånarna i Alabama vilar på följande: 1) Gud skapade varje människa som sin avbild; varje människa har därmed ett värde som vida överstiger mänskliga varelsers förmåga att uppskatta; och, ett människoliv kan inte förstöras orättmätigt utan att nedkalla en helig Guds vrede.”
Kliniker i Alabama som specialiserat sig på konstgjord befruktning inställde omgående alla sådana behandlingar. De befarade att bli stämda inför domstol med hänvisning till lagen Wrongful Death of a Minor. Liknande lagar om ofödda barns status återfinns i andra delstater.
Men det visade sig att många i väckelsekristna samfund haft svårt att skaffa barn och protesterna växte mot väntade inskränkningar. Rätt för kvinnor att ha tillgång till sådana befruktningsmetoder skrevs in i det republikanska partiets program vid konventet. De är nämligen för liv, hävdade Donald Trump och andra.
Trump försöker sitta på alla stolar i abortfrågan
Trump våndades samtidigt över abortfrågan – skrytet om att vara den som tack vare tre nya domare i USA:s HD satt stopp för den federala aborträtten tedde sig inte lika självklart när en majoritet av väljarna ville ha kvar legala aborter i de flesta fall.
En intensiv debatt om vad som är kristen nationalism och i vilken utsträckning den egentligen är själva grundbulten i det amerikanska samhället pågår – och lär pågå länge än. Men just nu är den, som så mycket annat, färgad av bittra motsättningar om tolerans och identitet i en federation där religionsfrihet är inskriven i konstitutionen.
Den kristna vänstern börjar ta ton
Talesmän för den kristna vänstern, som är mindre omtalad än den kristna högern, kritiserar många inslag i den kristna nationalismen som förknippas med Trump. De kritiserar såväl användningen av de kristna symbolerna som våldet vid stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021, och brännmärkningen av människor som inte passar in i könsmallarna liksom återgången till en gammaldags syn på kvinnans roll i äktenskapet. De pekar också på att etiketten ”vit” är given i dess fundamentalistiska kretsar och att där är steget till vitmakt-krafterna mycket kort.
Donald Trump har lierat sig med de kristna nationalisterna och, indirekt, med likasinnade bland exempelvis katoliker som också invänder mot abort och samkönade äktenskap. Trump själv är välkommen gäst på väckelsekristna sammankomster där man betraktar honom som en lojal kämpe för det goda, mot de onda krafterna (underförstått: demokraterna) och i värsta fall Armageddon.
Trumps domare i HD kan bana väg för teokrati
Det kan bli HD – USA:s högsta domstol – som inom en inte allt för avlägsen framtid kommer att avgöra mål som initierats av kristna nationalister, till exempel diktatet i Louisiana om att de tio budorden ska hängas upp i alla offentliga skolor.
De sex konservativa ledamöterna rev ju upp abortdomen från 1973 och skulle sålunda kunna tänkas vara beredda till andra inskränkningar, till exempel rörande preventivmedel, samkönade äktenskap, könsbekräftande behandling.
Men, menar många juridiska experter, till syvende och sist är det författningen som är rättesnöret – och att teokrati, eller rent av kristofascism, är något som de så kallade grundlagsfäderna aldrig tänkte sig.
Det kan likaväl sägas att de kristna nationalisternas militanta hållning är en reaktion på andra nya och tydliga trender i USA. Dels en tilltagande sekularisering med en allt större andel som inte deltar alls i ”organiserad religion”, dels en ökande andel icke-kristna i befolkningen med en annan syn på moralfrågorna.
Karin Henriksson, journalist och författare baserad i Washington sedan länge. Har skrivit flera böcker om amerikansk politik, senast ”USA och Gud; religionen och politiken”. Hon är återkommande skribent i Mänsklig Säkerhet.
Redaktör: Gerd Johnsson/Latham
Lämna ett svar