ANALYS Lulas återkomst som Brasiliens president har bidragit till ny dynamik och stabilitet i det politiska systemet. Han har satsat på att reparera landets ”image” i omvärlden och att stärka dess globala roll, bl.a. på klimatområdet. Han möter samtidigt motstånd på hemmaplan och tvingas kohandla för att få igenom sin politik.
För Brasiliens president Luiz Inacio Lula da Silva, som mycket knappt vann presidentvalet 2022, började 2024 tumultartat. Hans främsta politiska motståndare, f.d. presidenten Jair Bolsonaro och dennes anhängare, iscensatte en nästan fullbordad militärkupp. Bolsonaros parti är det största i det brasilianska parlamentet och gör allt för att förhindra att presidentens förslag antas.
Bolsonaros nyliberala regering lyckades få stora delar av överklassen och medelklassen att stödja hans modell om exploatering av landets ekonomiska resurser, utan hänsyn till hållbarhet eller växande sociala klyftor.
Med löften om belöningar i livet efter detta fick Bolsonaro även många fattiga på sin sida. Brasiliens predikanter och självutnämnda profeter tillhör nu kontinentens rikaste och kyrkor och församlingar tävlar med varandra om medlemmar och stöd. De äger TV-kanaler och radiostationer och i ett land med stor analfabetism är deras inflytande omfattande. Lula själv kan inte låta bli att försöka locka dem att bli hans allierade.
Svag demokrati och utmaningar
Brasilien möter stora utmaningar både nationellt och på ett internationellt plan. Det gigantiska Brasilien är en ung och svag demokrati som haft åtskilliga militärkupper. Lulas återkomst som president har bidragit till ny dynamik och stabilitet i det politiska systemet och han har ansträngt sig att reparera landets ”image” i omvärlden och stärka dess globala roll.
Efter ett uppmärksammat utspel blev han förklarad som persona non grata av Israel genom anklagelsen att Israel gör sig skyldig till folkmord i Gaza. Det har tolkats som att Lula vill spela en betydande roll i Mellanöstern och att försvara palestinierna ger honom stora sympatier. Man ska inte glömma de tusentals palestinier som fick asyl i Brasilien, när de fick lämna hus och mark när Israel grundades 1948. Under det som araberna kallar Nakba utvisades och flydde palestinier med sina familjer. Många lever idag i gränsområdet mellan Uruguay och Brasilien, talar fortfarande arabiska men har brasilianska barn som idag har rösträtt.
Lula har valt att satsa på närmare relationer med Kina och Iran och hoppas att bägge länderna ska öka sina investeringar i Brasilien – Kina inom infrastruktur och teknologi och Iran på energiområdet. Lula vill att Brasilien ska ha en ledande roll på energiområdet och minska beroendet av olja och fossiler. Han vill att Brasilien ska bli en grön ekonomi och att Amazonas, som kallas för planetens lunga, ska bevaras, stoppa skövling av skogarna och att världen ska erkänna Brasiliens roll som beskyddare av Amazonas.
Lula har lagt stor vikt vid att tillsammans med bl.a. Kina utveckla den ekonomiska alliansen Brics (ursprungligen Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika), där numera även Iran, Etiopien och Afrikanska Unionen ingår. Syftet är att skapa en alternativ världsordning som motvikt till G7 och USA och etablera ett decentraliserat system med flera maktcentra. Under 2024 är Brasilien ordförande i Brics och årets toppmöte äger rum i Rio de Janeiro.
Rivalitet eller samarbete med stormakter
Men Brasilien är en jätte på lerfötter och det finns många frågetecken om framtiden för världens åttonde ekonomi. Rivalitet eller samarbete med Ryssland, USA och Kina ingår i landets utmaningar. Traditionellt har landets militärer och företag haft sympatier för USA och Bolsonaro hade Donald Trump som förebild.
Lula har genom besök och högnivåkontakter odlat relationerna med flera europeiska ledare. Kriget i Ukraina är dock en hake – Lula vill inte stänga dörren till Ryssland. Han har också tryckt på för att EU efter decennier av förhandlingar ska ingå ett frihandelsavtal med tullunionen Mercosur, den sydliga gemensamma marknaden för frihandel och ekonomisk integration (där medlemmarna är Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Venezuela, som dock suspenderats, och några andra länder associerade). Men Frankrike har reservationer och det är de franska bönderna som vill bromsa. Avtalet innebär att en stor del av handeln mellan EU- och Mercosur-länderna stegvis kommer att bli tullfri.
Under Bolsonaros regeringstid förbättrades relationerna mellan USA och Brasilien – både Trump och Bolsonaro såg sig som beskyddare av den fria marknaden och företrädde en konservativ agenda. USA:s utrikesminister Antony J. Blinken har under våren 2024 besökt Brasilien. Han tackade Lula för Brasiliens globala ledarskap om klimatet och löftet att stoppa avskogningen av Amazonas 2030.
Fler jobb men stora klyftor
Lulas politik för att sanera landets ekonomi har lett till att arbetslösheten minskat till 7,8 procent, den lägsta nivån sedan 2014. Inflationen är låg, 4 procent, men stora sociala olikheter kvarstår. Lula vill öka arbetarnas löner och levnadsstandard. Arbetarbarn ska ha möjligheter till högre utbildning och värdiga bostäder. Han vill ge både svarta, urbefolkningen och jordlösa bönder lån för att starta kooperativ.
Lula, som är en arbetarson med ganska stor likhet med polacken Lech Walesa, vill återuppbygga den brasilianska industrin och bli mindre beroende av jordbruket och exporten. Han vill satsa på små företag och på den interna marknaden, förstärka den lägre medelklassen och minska landets stora ekonomiska och sociala klyftor.
Men jordägarna vill inte dela med sig av sina ägor och de statliga bolagen dras med stora problem. De är inte konkurrenskraftiga och det statliga bolaget Petrobras, ett av världens största oljebolag, har haft stora skandaler med mutor och korruption.
Brasilien har aldrig utvecklats till en fungerande välfärdsstat och den genomsnittliga levnadsstandarden är fortsatt låg. Människor som bor i slumområden, favelas, har inte fått det bättre. Men Lulas popularitet har inte påverkats av detta. Han har starkt stöd hos fattiga och arbetare.
Motstånd och kohandel
Lula har mött betydande svårigheter på hemmafronten. Många såg honom som något av en Messias, räddaren som skulle undanröja de problem som Bolsonaro hade orsakat. Lula har varit tvungen att kompromissa och kohandla med andra partier som inte finns på vänsterkanten. Hans tredje mandat (de två första var hans tid som president 2003-2010) påminner mer om en center-högerregering än om en vänsterregering.
Lula är en duktig förhandlare men möter stort motstånd i parlamentet. Han har lyckats få några mindre högerpartier att ingå i en relativt instabil allians som skiftar hela tiden. Några högerpolitiker är nu ministrar i hans regering och detta ses inte som rumsrent av de stora rörelserna av landlösa bönder. Ministrarna i Lulas regering har annars valts med omsorg – de representerar sektorer av samhället som ofta glömts bort eller spelat en marginell roll.
Parlamentets talman Arthur Lira är president för PP, Partido Progresista, ett parti som definierar sig som oberoende och som varit allierat till Lula under en tidigare mandatperiod men nu är i opposition. PP har stort inflytande och har utvecklats från ett parti som stödde diktaturen som avsatte presidenten Joao Goulart 1964 till ett center-höger parti som vill spela en central roll i den komplicerade brasilianska politiken.
Bolsonaros rykte har skamfilats efter mordet på den populära lokalpolitikern Marielle Franco som hade profilerat sig som försvarare av favelas svarta invånare och av trans- och queerpersoner. Nu sitter förövarna i fängelse men alla tror att ordern om att mörda henne kom från en av Bolsonaros söner, som såg henne som en farlig och populär politisk motståndare.
Urbefolkning och feministiskt motstånd
Sonia Guajajuara, som i regeringen har ansvar för relationerna med urbefolkningen, kommer själv från en sådan stam och har visat sig vara en duktig strateg som försöker förena urbefolkningens krav på att behålla sina rättigheter och företag som vill utveckla Amazonas och använda regionens råvaror.
Förra året marscherade 8 000 kvinnor ur olika stammar den 8 mars och visade att den brasilianska feminismen har lokala och gamla rötter. En annan representant för urbefolkningens nya röster är Celia Xakriaba med doktorsexamen i hållbar ekonomisk utveckling. Hon är ett av feminismens nya ansikten och vill anamma Brasiliens eget arv – stammar där kvinnorna hade starka röster och spelade viktiga roller.
2023 beslutade Brasilien att lämna det konservativa s.k. Geneve-konsensus där några av världens mest konservativa länder vill förbjuda alla former av abort och rätten för homosexuella att ingå äktenskap. Det var under Bolsonaro som Brasilien gick med i denna koalition där bl.a. Ungern, Uganda, Egypten, Saudiarabien och Indonesien ingår. USA hade under Donald Trump sponsrat initiativet men ett av Joe Bidens första beslut var att lämna koalitionen.
Lulas dilemma i Amazonas
Lula möter stora utmaningar, inte minst i Amazonas där jordägare vill komma åt de bördiga marker som av tradition har brukats av små stammar. De senare kräver lagstiftning som skyddar deras rättigheter och ger dem ökad välfärd. Lula anklagas av stammarna för passivitet och har symboliskt inte bjudits in till några av de större möten, där representanter för mer än 300 stammar var representerade.
Men stora jordbruk vill komma åt de åtråvärda markerna för att odla vete och soja och träindustrin vill åt de viktiga ädelträd som växer i Amazonas. Lula har svårt att både stödja jordägare och företag som vill exploatera Amazonas resurser och urbefolkningen som vill att Amazonas den ska utvecklas på deras villkor.
För Lula, som har sagt att han vill genomföra en grönare och mer hållbar ekonomi i Amazonas, är detta ett dilemma.
Ana Valdes är journalist och författare, född i Montevideo. Efter fyra år som politisk fånge kom hon 1978 till Sverige som flykting. Här arbetade hon bl a på Dagens Nyheters kulturredaktion. Efter mer än trettio år i exil återvände hon till Uruguay.
Redaktör: Carin Wall, f d journalist och diplomat samt medlem av Mänsklig Säkerhets redaktion.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta redaktionen på red.manskligsakerhet@gmail.com.
Ge ett frivilligt bidrag till vår redaktion och stötta fler nytänkande perspektiv på säkerhetsfrågor! Swish: 123 383 91 31, Banköverföring: SEB 5215 – 1116611
Lämna ett svar