ANALYS Civilisationspessimisterna har i varje historiskt skede sett tecknen på samhällets dramatiska undergång. Oron för klimatet och en världsomfattande konflikt skapar idag tvivel kring den liberala demokratins förmåga att lösa våra problem. Men det finns källor till optimism.
Varje tid har sina undergångsprofeter
Spådomarna om västerlandets undergång har gamla anor. Oswald Spenglers bok från 1918 brukar åberopas. Hans verk finns i min bokhylla i två delar, inalles tusen sidor. Den engelska versionens titel är mildare än det tyska originalets: Der Untergang des Abendlandes på tyska, The Decline of the West på engelska. Bokens kulturhistoriska resonemang är mindre kända, men titeln har blivit ett begrepp.
Civilisationspessimism och undergångsvisioner är inte heller främmande för vår egen tid. Två färska profetior får illustrera detta. Den franske historikern och demografen Emmanuel Todd förutspådde Sovjetunionens fall med hjälp av statistik över barnadödligheten. Nu vill han bevisa USA:s kommande kollaps med liknande metoder.
Västs värderingar hotar andra
USA och den västliga kulturen hyser värderingar som hotar andra kulturkretsar. De förlorade krigen i Vietnam, Afghanistan och Irak visar att vårt budskap om liberal demokrati och delaktighet i en global marknad inte går hem. Det senaste beviset på västs misslyckade ledarskap är Ukraina, detta genom vår oförmåga att få större delen av världen att omfatta vår syn på Rysslands aggression.
Todd är inte ensam med sin USA-kritik. De unga amerikaner som demonstrerar mot Israel i Gaza företräder tesen att krig som motiveras med värderingar kräver hållbara och konsistenta värderingar. I USA finns ingen nationell samstämmighet om vilka dessa värderingar är, nationen är djupt splittrad.
Den andra profetian presenteras av den rysk-amerikanske makrohistorikern och komplexitetsforskaren Peter Turchin. Todd och han har en analys gemensam. De västliga samhällena hotas av en överproduktion av eliter. Alltför många anser sig berättigade till toppositioner genom arv, kompetens eller utbildning. Då alla inte får plats skapar det klyftor när de missnöjda radikaliseras och vänder sig mot systemet.
Står USA inför en revolution?
Åtminstone USA upplever eliternas guldålder. Samtidigt ökar klyftorna, statsfinanserna är dåliga och medelklassen missnöjjd. USA befinner sig i en revolutionär situation, liknande den inför inbördeskriget och under 1920-talets ekonomiska krasch, anser Turchin.
Turchin, som gör matematisk modellering och statistisk analys av dynamiken hos historiska samhällen, samlar en stor mängd historiska data som ska hjälpa oss att förutse framtiden. AI förändrar ju många andra vetenskaper så historievetenskapen kan inte vara ett undantag – trots tesen att historien aldrig upprepar sig. Civilisationer pendlar mellan guldåldrar och kriser och en analys av dagsläget tyder på en hotande kollaps för vår egen, lyder hans slutsats.
Profeter och spåmän dramatiserar ofta sitt budskap för att bli hörda. Deras varnande inlägg bidrar ändå till det tvivel som insmugit sig i den västliga framtidsdebatten. Är vår civilisation på rätt väg, är våra värden allmängiltiga, kan vi försvara dem mot de auktoritära tendenserna inom den egna kretsen och mot de yttre fienderna till vårt samhällssystem?
Klimatet en ny källa till oro
Eftersom den liberala demokratin både tillåter och förutsätter självkritik uppfattas den ibland som kraftlös och vankelmodig. Hur kan den tävla med resursstarka stater och system där besluten fattas snabbt och med det nationella egenintresset som enda ledstjärna? Det verkar som om demokratiernas politiker inte insett att hotbilderna förutsätter en förnyelse som stärker medborgarnas tilltro till det egna systemets fördelar och uthållighet.
Delorsaker till en växande civilisationspessimism i väst är oron för klimatet och de negativa förändringar vi ständigt påminns om. Under senare tid har oron för en världsomfattande konflikt tillkommit. Den förstärks av insikten att världsordningen sviktar, att lösningsmodeller för konflikten inte tycks fungera. Många uppfattar väst som handlingsförlamat, oenigt och hycklande när liberala värderingar, ekonomiska och militära intressen kolliderar.
Pessimism göder populism
Ändå kan det vara så att pessimismen har djupare rötter. Alla följer inte med världsläget eller funderar på demokratins framtid. Däremot upplever många främlingskap och rotlöshet i våra rationella, sekulariserade, globaliserade och värdeliberala samhällen. De upplever en brist på sammanhang, minskad respekt för traditioner och lokal gemensakp. Ouppfyllda förväntningar, ekonomisk stagnation och migrationstrycket ökar känslan av främlingskap.
Olika politiska rörelser har tagit fasta på misstämningen. Tidigare var det vänstern, därefter de gröna och nu är det högerpopulisterna som drar nytta av läget. De liberala och progressiva har allt skäl att reflektera över om de bidragit till bristande framtidstro och pessmism. Kampen för mänskliga rättigheter, åsiktsfrihet och jämlikhet är fortfarande viktig, men leder inte som sådan till ett rättvist och lyckligt samhälle för alla.
Recept mot vankelmodet
Många dagsaktuella fenomen förefaller alltså att undergräva självförtroendet i de västliga demokratierna. Finns det ett recept mot vankelmodet för dem som spår dekadens och diktatur? Jag rekommenderar självstudier: Patrick Deenan (Why Liberalism Failed, 2018) skriver om liberalismens tillkortakommanden medan Francis Fukuyama (Missnöjets tid – Den liberala erans slut, 2022) medger dess svagheter men frågar retoriskt om det finns någon övergripande princip eller styrelsemodell som kunde ersätta den liberala demokratin.
En blick omkring oss visar att sådana modeller inte finns för den som vill leva ett liv i frihet. Men både liberalism och demokrati kräver förnyelse och omskötsel för att motverka civilisationspessimismen. Optimism uppstår genom handling.
Pär Stenbäck har bl a varit undervisnings- och utrikesminister i Finland, liksom generalsekreterare för Finlands Röda Kors och för Internationella Rödakors- och Rödahalvmånefederationen. Texten är en lätt bearbetad version av en krönika i Hufvudstadsbladet.
Redaktör: Johan Schaar
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta redaktionen på red.manskligsakerhet@gmail.com.
Ge ett frivilligt bidrag till vår redaktion och stötta fler nytänkande perspektiv på säkerhetsfrågor! Swish: 123 383 91 31, Banköverföring: SEB 5215 – 1116611
Lämna ett svar