ANALYS När britterna 1997 överlämnade Hongkong till Folkrepubliken Kina, förklarade ledarna i Peking att man i allt väsentligt tänkte låta Hongkongborna fortsätta att sköta sina egna angelägenheter. Så blev det inte. Idag håller Peking Hongkong i ett järngrepp. I den här artikeln ger den tidigare ledaren för the Democratic Party Wing Tat Lee oss en inblick i hur Hongkong blivit en stad utan opposition.
* Den här artikeln har översatts av Markus Hietanen och baserar sig på en föreläsning författaren höll vid Institutet för säkerhets och utvecklingspolitik (ISDP) i Stockholm den 15 november 2022. Föreläsningen och den följande frågestunden finns tillgänglig på Internet: https://isdp.eu/event/hong-kong-a-city-of-no-opposition/
Bild från protesterna i Hongkong 2019-2020. Foto: Studio Incendo / CC
Demonstrationerna som inleddes 2019 och slogs ned 2020 var de kraftfullaste folkliga protesterna i Hongkong mot kommuniststyret sedan staden 1997 överlämnades till Folkrepubliken Kina efter 99 år av brittiskt styre. Rörelsen hade sin upprinnelse i ett mordfall i Taiwan som involverade två invånare från Hongkong. Mordfallet föranledde Hongkongs regering att lägga fram ett lagförslag som skulle göra det möjligt att utlämna misstänkta kriminella till fastlandet för att där genomgå rättegång. Demokrati- och rättsaktivister i Hongkong såg lagförslaget som ett politiskt verktyg för Kinas kommunistparti (KKP) att använda mot meningsmotståndare och politiskt oliktänkande. Miljontals människor gick ut på gatorna i protest, men Hongkongs regering under chefsminister Carrie Lam slog dövörat till och beslutade att gå vidare med en andra behandling av lagförslaget den 12 juni 2019. Från och med den dagen omvandlades Hongkong till en stad av konstanta protester, instabilitet och polisbrutalitet.
Den nationella säkerhetslagen
Kinas kommunistiska parti (KKP) drog slutsatsen att Hongkongs regering och polis inte ensamma kunde klara av att kväsa protesterna. Så medan de envist stöttade polisens och myndigheternas åtgärder, trots medvetenhet om den brutalitet med vilka de fredliga protesterna bekämpades, förbereddes i skymundan en ny nationell säkerhetslag (NSL) för Hongkong. Processen fortskred helt utan medborgarnas vetskap, utan förhandlingar eller konsultation. När lagen offentliggjordes av centralregeringen den 30 juni 2020 var detta första gången medborgarna fick höra talas om den.
Sedan den nya säkerhetslagen infördes har läget för de mänskliga rättigheterna i Hongkong allvarligt försämrats. Den har bland annat tillämpats för att häkta Jimmy Lai, grundaren av den frispråkiga nyhetstidningen Apple Daily, i augusti 2020, och för att gripa 47 demokratiaktivister som samma år kandiderade i valen till Hongkongs lagstiftande församling.
Skyddet för mänskliga rättigheter har urholkats
På följande fem områden kan man se hur skyddet för mänskliga rättigheter i Hongkong har urholkats.
- Yttrandefrihet: Hongkong var länge inte bara ett pulserande finanscenter, utan även en stad där olika åsikter kunde utbytas fritt. Politiska partier, akademiker och rättighetsaktivister deltog aktivt i diskussioner av politiska frågor och behövde inte vara rädda för att uttrycka starkt kritiska åsikter. Numera kan sådan kritik ligga till grund för gripanden och åtal under den nya säkerhetslagen. I ett fall blev en sångare arresterad och fängslad för att hon delat en kritisk essä på sociala medier. I Hongkong finns inte längre något utrymmer för oppositionella röster. När det gäller frågor om politik, förväntas partier, akademiker och rättighetsaktivister hålla sig tysta.
- Föreningsfrihet: Sedan den nationella säkerhetslagen antogs har den använts för att upplösa mer än 60 fackliga och icke-statliga organisationer. De två stora fackförbunden, Confederation of Trade Unions och Professional Teachers Union, hade båda över 100 000 medlemmar. Kärnmedlemmarna i den första arresterades. Hong Kong Civil Human Rights Front, som flera gånger organiserat protestmarscher med miljontals deltagare, tvingades till upplösning. Amnesty International och flera andra människorättsorganisationer har lämnat Hongkong på grund av den nya lagen.
- Mötesfrihet: Offentliga möten som drar till sig stora skaror måste sedan säkerhetslagen införts ansöka om tillstånd hos polisen. I skrivande stund har inga sådana tillstånd godkänts. Ett politiskt parti, League of Social Democrats, planerade att ordna en liten fredlig demonstration den förste juli 2022 för att efterlysa demokrati. Ett fåtal dagar före evenemanget sändes hundratals polisofficerare ut för att besöka organisatörerna och varna för att de kommer att arresteras om protesterna äger rum. Partiets ordförande hade inget annat val än att avblåsa demonstrationen. Den förste juli, dagen för den tilltänkta demonstrationen, förföljdes organisatörer och partimedlemmar hela dagen. Victoriavakan, den största sammankomsten i världen som hedrar offren i massakern vid Himmelska fridens torg år 1989, har enligt tradition ägt rum på årsdagen den 4 juni varje år. År 2020 arresterades arbetsutskottet i Hong Kong Alliance, den organisation som arrangerar sammankomsterna, när de infann sig i Victoria Park för vakan. Alla medlemmar i utskottet, bland dem publicisten Jimmy Lai, blev arresterade på plats, åtalade, och fängslade. Myndigheternas förklaring var att offentliga sammankomster måste förbjudas på grund av risken för COVID-spridning. Men två år senare, då tusentals munskyddslösa åskådare återigen kunde samlas i stadion för att beskåda de internationella sjumannarugby-mästerskapen, förblev Victoria-vakan alltjämt bannlyst.
- Pressfrihet/tryckfrihet: Efter införandet av säkerhetslagen har tidningen Apple Daily och webbsajten Stand News, som spelade en viktig roll för nyhetsförmedlingen och diskussionen, tvingats lägga ner sin verksamhet. Inga självständiga nyhetskanaler eller sociala medier finns längre kvar i Hongkong. Både Apple Dailys grundare Jimmy Lai och Stand News chefsredaktör har tagits i förvar och väntar på rättegång (Jimmy Lai dömdes den 10 december 2022 till fem år och nio månaders fängelse för påstått bedrägeri, reds.anm.). Nya säkerhetsministern har antytt att man överväger att lägga fram ett nytt lagförslag som ytterligare skulle stärka kontrollen över sociala medier.
- Ett reformerat valsystem: År 2021 ändrade KKP ensidigt på Hongkongs politiska och valsystem. Den lagstiftande församlingens storlek utökades till 90 medlemmar, men antalet demokratiska kandidater minskades drastiskt. Flera tidigare demokratiskt valda positioner tillsätts numera av den så kallade valkommittén, vars medlemmar utnämns av Peking. Vad som redan var en ojämn maktfördelning lutar ännu mer till centralmaktens fördel. Den lagstiftande församlingen har omvandlats till en “Ja-kammare”, fri från oppositionella röster. Under de nya reglerna måste kandidaterna till den lagstiftande församlingen liksom till ämbetet som chefsminister (Chief Executive) godkännas av “Kommittén för värnandet om nationell säkerhet” (Committee for Safeguarding National Security). Det första valet enligt de nya reglerna bojkottades av demokratilägret. Valdeltagandet var det lägsta i Hongkongs historia.
Av ovannämnda skäl är det av yttersta vikt att regeringar och rättighetsorganisationer i andra länder fortsätter att bry sig om situationen i Hongkong, att de behåller Hongkong på sin “politiska radar” och tar varje tillfälle att lyfta Hongkong-frågan i möten med kinesiska regeringstjänstemän.
Wing Tat Lee föddes år 1955 i Hongkong. 1976 började han studera vid University of Hong Kong, och valdes 1979 till vice ordförande för studentkåren och blev en tongivande ledare för studentrörelsen i Hongkong. 1986 kom han att ingå i en kommitté med uppgift att sondera folkopinionen i Hongkong inför utformandet av den Basic Law, som efter återlämnandet till Fastlandskina 1997 skulle tjäna som ett slags konstitution för Hongkong. 1991 invaldes han som ledamot av den lagstiftande församlingen – the Legislative Council, Legco – som han kom att ingå i under fem mandatperioder fram till 2012. Han var 1994 en av grundarna av the Democratic Party, det ledande oppositionspartiet i Hongkong, och var under en period dess ordförande. 2014 var han med och organiserade Paraplyrörelsen och han deltog aktivt i 2019 års oppositionsrörelse mot utlämningslagen 2019. Dessa aktiviteter ledde till att han arresterades, fälldes för uppvigling och dömdes till ett villkorligt fängelsestraff. I augusti 2021 lämnade han Hongkong och lever nu i exil i Storbritannien. Han har för närvarande ingen partitillhörighet.
Redaktör: Torbjörn Lodén, professor emeritus i Kinas språk och kultur i Stockholm. Tidigare föreståndare för Stockholm China Center vid Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik i Stockholm. Ny medlem i redaktionen för Mänsklig Säkerhet.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta redaktionen på red.manskligsakerhet@gmail.com.
Ge ett frivilligt bidrag till vår redaktion och bidra till fler nytänkande perspektiv på säkerhetsfrågor! Swish: 123 383 91 31, Banköverföring: SEB 5215 – 1116611
Lämna ett svar