Stärkt grundlagsskydd för aboriginerna i Australien?

 

ANALYS Grundlagsskyddat inflytande för ursprungsbefolkningen, aboriginerna och invånarna på öar i Torressundet. Låter som en självskriven reform men debatten tilltar i takt med att den planerade folkomröstningen i Australien rycker närmare.

En ung guide leder turerna som ordnas på Jellurgal Aboriginal Cultural Centre som ligger en bit söder om skyskraporna i storstaden Gold Coast i Queensland.

• Det är på tiden, säger Anthony Cora spontant om det faktum att aboriginerna möter mer respekt och intresse för sin kultur och sina traditioner.

Jellurgal är Yugambeh-folkets namn på udden som döptes till Burleigh Head av de europeiska nykomlingarna. Här har Yugambeh samlats i tusentals år för att hålla ceremonier och berätta ”dreamtime stories” om hur världen uppstod.

Anthony Cora är mån om att hålla arvet levande, med hjälp av far och farfar. Bland det han visar är hur ockran på aboriginernas kroppsmålningar och konstverk – i nyanser från gräddvitt, gult och brunt till rött – rörs ihop med pigment från klippformationer.

Antalet människor som tillhör de s k First Nations i Australien uppgår till nära 900 000, motsvarande 3,3 procent av befolkningen totalt.

Mer än 90 procent av ursprungsbefolkningen definierar sig som aboriginer, 5 procent är Torres Islanders från öar norr om Australien och 4 procent har rötter både bland aboriginer och Torres Islanders.

Hårt ansatta under koloniseringen av Australien

Ursprungsbefolkningen drabbades hårt av koloniseringen och återfinns längst ner på samhällsstegen. Efter proteströrelser på 1950- och 1960-talen stärktes rättigheterna gradvis, bl.a. 1967 efter en folkomröstning där 90,7 procent röstade för en grundlagsändring om fullständiga medborgerliga rättigheter. Några årtionden senare, 2017, höll First Nations en konferens i Uluru där man antog en avsiktsförklaring om att de borde få en röst i grundlagen: …the establishment of a First Nations Voice enshrined in the Constitution.

Aboriginernas rättigheter nu på den politiska agendan

Efter förra årets valseger lovade nye premiärministern, Anthony Albanese i Laborpartiet, att utlysa en folkomröstning som är obligatoriska för ändringar i grundlagen. I slutet av mars kunde han tillkännage sina planer.

• Folk här kan inte vänta längre. De har väntat så länge. De har väntat så länge på rättvisa, sade en påtagligt rörd Anthony Albanese vid en presskonferens där han omgavs av representanter för First Nations.

Frågan som ska ställas till medborgarna lyder:

Förslag till lag: att ändra grundlagen för ett erkännande av First Peoples of Australia genom att inrätta en Aborginal and Torres Strait Islander Voice. Är du för den föreslagna ändringen?

Den tänkta texten till det nya tillägget i grundlagen kan studeras på internet (https://voice.niaa.gov.au/), Samma gäller principerna som ska gälla för Voice, t.ex. den första punkten om rådgivning till parlamentet och regeringen.

För tillfället uppgår opinionsstödet till 60 procent eller ett par procentenheter lägre, mot siffror på 63 – 65 procent förra året.

Albanese medgav på presskonferensen att detta är en riskfaktor med tanke på historien som visar att det blivit ”ja” på endast åtta av 44 folkomröstningar som hållits sedan 1906 och senaste gången var 1977. Ett skäl är att det krävs dubbla majoriteter– en majoritet av väljarna måste säga ja, liksom en majoritet i en majoritet av delstaterna, d.v.s. fyra av sex delstater.

Både ja- och nej-sägarna vässar nu argumenten

Ja- respektive nej-sidan håller som bäst på att vässa sina kampanjer. Från förespråkarna framhålls att det är hög tid för att garantera inflytande för First Nations i den nu 122 år gamla grundlagen. Motståndarna, däribland oppositionspartiet Liberalerna under Peter Dutton, pekar på att det varit för lite information till allmänheten och att landet plötsligt får en bromsande fjärde maktfaktor, vid sidan av parlamentet, regeringen och domstolarna. Invändningar hörs också om att detta egentligen inte är en grundlagsfråga.

I enkäter med aboriginer säger många att de visserligen är glada över att äntligen få detta erkännande på pappret, men de undrar om det kommer att ändra något i sak.

• Vi har folk i parlamentet som inte har en aning om hur vanliga människor har det på sina orter, för ingen har kommit och pratat med oss för att höra vad vi tycker, sade Helen Secretary, som är aktiv i Gwalwa Daraniki Association i Darwin, till tv-kanalen ABC.

Ett nej i folkomröstningen skulle bli ett mycket kännbart bakslag för Anthony Albanese. Och sannolikt innebära att han inte kan förverkliga planer på en annan folkomröstning – nämligen om att Australien bör klippa av banden till gamla moderlandet Storbritannien och det brittiska kungahuset.

Faktarutor:

Urfolk: Som helhet beräknas 476 miljoner människor höra till jordens olika ursprungsfolk. De utgör 5 procent av befolkningen globalt men 15 procent av de fattigaste. De talar merparten av jordens cirka 7 000 olika språk varav 40 procent är utrotningshotade, enligt FN.

Ursprungsbefolkningarnas dag, International Day of the World’s Indigenous Peoples, firas den 9 augusti varje år eftersom det första mötet i FN:s arbetsgrupp för dessa folk hölls i Genève just det datumet 1982.

Det reses ibland frågetecken om begreppet ”indigenous” och vad det egentligen innebär, om det betyder att ha varit ”först” på en plats eller om det är upp till respektive folk att själva bestämma. Vidare framförs argument om att det ibland förknippas med ”primitiv” och att människorna därmed bara blir turistattraktioner eller fastlåsta i de koloniala mönster man strävar att komma bort ifrån.

Flaggor: Australien har två flaggor vid sidan av den mörkblå med södra korset, brittiska Union Jack i hörnet och samväldesstjärnan med sju uddar.

Aboriginernas flagga har en sol i mitten, ett svart övre fält som symboliserar aboriginfolket och ett rött nedre fält som står för jorden och pigmentet ockra som används vid ceremonier.

Torres Strait-flaggan är blå med gröna partier längst upp och längst ner, en stiliserad Dahri, den vita huvudbonaden som är symbol för invånarna, samt en stjärna med fem uddar för de fem viktigaste folkgrupperna – och fred.

KARIN HENRIKSSON,

Journalist och författare, baserad i Washington. Återkommande medarbetare i Mänsklig Säkerhet. Hennes senaste bok (Lind & Co) heter USA:s alla första damer – från Martha Washington till Jill Biden.

 

Redaktör: Gerd Johnsson-Latham