ANALYS Jemen, ett land präglat av konflikt och humanitärt lidande. Där en fredsprocess är svår att få till stånd, och där kvinnors delaktighet och rättigheter åsidosätts. Hur kan mänsklig säkerhet tillgodoses i ett fattigt land så fyllt av krig och förstörelse och så långt utanför den europeiska säkerhetsintressesfären? Här är civilsamhällets kraft av extra stor vikt.
Torsdagen den 25 augusti stormades hotell Ramada i al-Mukalla i södra Jemen av beväpnade män i militärutstyrsel. I hotellet hade vid tidpunkten en konferens inom projektet Yemeni Women for Peace just påbörjats. Projektet leds av den jemenitiska civilsamhällesorganisationen All Girls Foundation (AGF) med stöd av den svenska organisationen Operation 1325 som utifrån en resolution i FN:s säkerhetsråd arbetar för att stärka kvinnors röst och medverkan i fredsprocesser. Närvarande vid konferensen var lokala auktoriteter, civilsamhällesorganisationer och mer än hundra kvinnor från olika regioner i Jemen.
Genom verbala övergrepp anklagade männen arrangörerna för att vara spioner tillhörande norra Jemen som kom för att framföra en västerländsk agenda. Männen uppträdde hotfullt. De förolämpade AGF, närvarande representanter för internationella och lokala institutioner och organisationer och hotade de deltagande kvinnorna. De krävde att mötet skulle stängas ner omedelbart. Situationen blev både våldsam och skrämmande.
Denna händelse utgör endast ett exempel på svårigheterna att verka i Jemen och hur organisationer som arbetar för förändring tvingas navigera mellan olika aktörer, väpnade såväl som civila.
Civilsamhällesorganisationers viktiga roll
Det pågående kriget i Jemen har lett till svåra konsekvenser för civilbefolkningen, inte minst kvinnor och flickor. Kvinnor, som var viktiga aktörer under den så kallade arabiska våren 2011 och i den därpå följande nationella dialogen har, efter krigets återkomst, svårt att försvara sina rättigheter och har begränsade möjligheter att påverka en möjlig framtida fredsprocess.
Den incident som beskrivs orsakade stora problem för AGF. Men organisationen kan också se positiva konsekvenser av den. Inte minst fick händelsen stor spridning på sociala media. Det fanns visserligen de som gav stöd till de väpnade elementens agerande, men ännu fler har ställt upp och försvarat AGF. Positivt var också att alla kvinnor som deltog i mötet visade sitt missnöje med agerandet, trots att de utsattes för hot. AGF anser sig också ha fått gehör för sitt försvar för mötet och sin förklaring, att det inte hade något att göra med västliga agendor, att mötet baserades på FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 och var således en global angelägenhet, dvs en angelägenhet också för Jemen. Man har även fått ursäkter från ansvariga officiella företrädare.
I dagens Jemen är regeringsmakten oförmögen att tillhandahålla ens en rudimentär samhällsservice, med stora delar av landet utanför regeringens kontroll och med en sedan långt tidigare omfattande fattigdom. Det är därför av stor vikt att externt stöd till Jemen beaktar civilsamhällets roll, inte enbart, eller huvudsakligen, som kanal för humanitärt bistånd, utan också som viktiga aktörer i ett framtida jemenitiskt samhälle i fred, och inte minst i en kommande fredsprocess.
Det internationella samfundet är närvarande i Jemen.
FN är huvudaktör, både genom sitt särskilda svenska sändebud och dennes kontor, men också genom sitt humanitära samordningsprogram OCHA och olika program och fonder. UN Women är också aktivt i Jemen och samordnar bland annat ett nätverk av internationella givare som engagerar sig för jämställdhetsfrågor och kvinnors deltagande. Där finns Operation 1325 med. Även EU bistår Jemen liksom ett antal bilaterala givare, inklusive Sverige, och internationella enskilda organisationer.
En stor det av det humanitära biståndet, liksom det lilla som finns av utvecklingsbistånd, ges primärt till internationella enskilda organisationer som i sin tur oftast kanaliserar hjälpen genom jemenitiska enskilda organisationer. De sistnämnda kan också bidra till att börja bygga ett mer jämlikt framtida Jemen och skapa en förståelse för vilka rättigheter, och skyldigheter, staten såväl som enskilda medborgare har. I vissa projekt krävs till exempel att lokala kommittéer bildas för att biståndsmottagarna ska kunna påverka projektens genomförande. Där finns möjligheter att kräva att en viss andel av kommittéledamöterna måste vara kvinnor, kanske också representanter för minoriteter och så vidare. Där finns också möjligheter att utbilda ledamöterna, allt för att bättre förbereda människor också på den lokala nivån på vad som gynnar utveckling. Hur jemeniterna än definierar sitt framtida styrelseskick är medvetenhet om vikten av så kallad “good governance” och kvinnors deltagande avgörande för en positiv utveckling.
Att kvinnor behövs för ett lands utveckling har varit erkänt sedan länge. Kvinnor behövs också i en fredsprocess, och inte bara på nationella nivå utan även på den lokala. Forskning tyder på att det finns en stark koppling mellan jämställdhet och hållbar fred. Kvinnors inkludering påverkar således Jemens framtida utveckling.
Det omfattande svenska stödet
Sverige har sedan sitt senaste medlemskap i FN:s säkerhetsråd, samt som värd för det FN-ledda samtalen om Jemen 2018, blivit en engagerad och betydande aktör i Jemenfrågan. Sverige stöder aktivt arbetet för att de stridande parterna ska nå en överenskommelse har också varit tydlig med att framhålla vikten av kvinnors deltagande i landets fredsprocesser. Sverige ger också stöd via bl a Sida och Folke Bernadotteakademin.
I dagens säkerhetsläge och negativa utvecklingstrender är det viktigt att vi inte glömmer bort det som sker utanför våra europeiska gränser. Visst måste Ukraina, ett land i vårt närområde, prioriteras, men vi måste också ha kraft att engagera oss och bistå finansiellt i andra länder och regioner. Det som sker i Mellanöstern och Nordafrika-regionen påverkar även oss, och dess utveckling är av stor vikt för Europa. Rysslands krig mot Ukraina påverkar dessutom fattigdomen i Jemen, där priset på vissa varor har stigit med 300 procent. Inte minst har landets veteimport påverkats av Rysslands aggression då Jemen importerar 95 procent av sitt vete, och 30 procent kommer från Ryssland och Ukraina.
För att vi inte ska glömma bort länder utanför vårt eget närområde, som t ex Jemen, skulle det behövas ett mer organiserat samarbete för att öka svenska civilsamhällesorganisationers och allmänhetens kunskap om situationen i landet. Likaså behövs en bättre samordning och stöd, både på internationell och nationell nivå. Insatser behöver dra åt samma håll, eller åtminstone inte motverka varandra.
Det är också viktigt att resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet inte enbart blir en retorisk övning i FN:s korridorer. Den måste få en positiv inverkan på kvinnor, flickor och marginaliserade grupper runt om i Jemen såväl som i andra länder drabbade av konflikt.
Ju mer civilsamhällesorganisationer blir behövda, desto mer blir de även utsatta. Det är en trend vi i omvärlden måste vara uppmärksamma på och försöka bidra till att bromsa. Bristerna vad gäller mänsklig säkerhet i Jemen påverkar inte enbart kvinnors situation och mänskliga rättigheter utan blir även en bromskloss i arbetet för att få till stånd och implementera en fredsprocess i landet.
Lena Sundh, ordförande i Operation 1325
Annie Lilja, kommunikatör Operation 1325
Operation 1325 är en fredsorganisation som verkar för kvinnors rättigheter inom fred och säkerhet och vars arbete är baserat på FN:s säkerhetsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham
Lämna ett svar