Våld mot kvinnor ett konstant hot

DEBATT Våldet mot kvinnor, som nästan helt är partnervåld, är ett konstant och stort hot mot kvinnors säkerhet världen över. Våldet har ökat under covid-pandemin. Reaktionära politiska och religiösa grupper världen över förenas i vurmandet av familjen, folket och nationen, där varje individ, men särskilt kvinnor ska underordna sig. Och kvinnor kontrolleras, med våld om så krävs. Kommer Sverige nu och framöver att stå upp mot våldet och åtgärda des orsaker? 

En rapport från WHO  våren 2021 bekräftar att var tredje kvinna i världen någon gång i livet utsatts för våld. 

WHO rapporterade redan 2009 att I 19 fall av 20 rör det sig om en man som slår. I nästan alla fall är mannen kvinnans partner, eller har varit det. Mer sällsynt är att kvinnor utsätts för våld av främmande män eller av en annan kvinna.

Våldet är ofta dödligt eller livshotande, när män använder skjutvapen, knivar, trasiga flaskor eller andra grova tillhyggen mot sina offer. 

Ofta är syftet att kontrollera och begränsa livet för kvinnorna; att få dem att lyda och underordna sig.

I många samhällen är mäns våld mot kvinnor – precis som det var i Sverige under husagans tid – legitimerat och sanktionerat av samhälle och religion.

I bästa fall finns lagar mot våldet men de efterlevs bristfälligt och överträdelser är lågt prioriterade av polisen.

Under några få decennier har utvecklingen formellt sett gått framåt i många länder, där våld mot kvinnor inom familjen inte längre ses som en ”intern familjeangelägenhet”. I många länder förbjuder lagen också våldtäkt inom familjen. 

Men våldtäkt är svårbevisad. I Sverige leder bara 2-3 procent av alla åtal för våldtäkt till fällande domar. 

Straffriheten för sexualbrottsförövare är överväldigande på global nivå. Det lär finnas få andra brott där så många förövare går fria. 

Covid-pandemin har förvärrat kvinnors villkor och ökat våldet

Kvinnor och män drabbas olika av covid-19. Män blir sjukare och har betydligt högre dödlighet än kvinnor, också i Sverige.

Men socialt och ekonomiskt har kvinnor drabbats hårdare. Det beror på att lagar, normer och attityder generellt sett ger kvinnor ansvar för hem och barn vilket innebär mindre ekonomiska tillgångar. Under pandemin har många kvinnor tvingats stanna hemma när skolor stängts och jobb gått förlorade i kvinnodominerade servicesektorer. 

Kvinnors försämrade livsvillkor beror också på att de under pandemin utsatts för ökat våld av manliga partners. Med låga löner och små kapitaltillgångar har kvinnor alltid haft svårt att lämna män som slår. Det har accentuerats under pandemin, liksom svårigheten för kvinnor att skaffa en egen bostad när de vill lämna män som slår och/eller missbrukar. FN rapporterar också att flickor som inte kan gå i skolan på grund av pandemin riskerar att bli bortgifta tidigt i många länder.

Frågorna om pandemin och kvinnors utsatthet belyses bland annat i en rapport från Världshälsoorganisationen (WHO) från 2020. 

Även Världsbanken belyser kvinnors utsatthet och våld

FN har länge systematiskt kartlagt kvinnors villkor men det senaste decenniet har också Världsbanken bidragit med värdefulla data. Världsbanken utgår från ett strikt ekonomiskt mandat i syfte att förbättra länders och människors ekonomiska villkor och lyfter fram lagar som begränsar och diskriminerar kvinnor. Projektet ”Women, Business and the Law” visar genomgående hur lagar som diskriminerar kvinnor hämmar ekonomisk utveckling, inte bara bland kvinnor utan också för deras familjer och samhällen i stort.

Diskrimineringens pris synliggörs av att länder där kvinnor inte utsätts för diskriminering enligt lag hör till de ekonomiskt mest utvecklade – som Sverige.

Världsbanken använder sig av ett frågebatteri för att identifiera diskriminering på olika  områden: rörlighet (om kvinnor får förflytta sig på samma villkor som män, ha pass), arbetsförhållanden, lön, pensioner, familjelagstiftning (som i många länder är särskilt diskriminerande genom att kvinnor åläggs lyda män, inte får skilja sig eller gifta om sig), föräldraskap (kvinnor kan avskedas när de är gravida), entreprenörskap (kvinnor får i många länder inte ta lån, inte öppna bankkonton och inte ens skriva kontrakt i eget namn), egendom (inte samma rätt äga eller ärva). 

Världsbankens frågor berör inte sådant som i många länder är extremt kontroversiell: kvinnors rätt till sin egen kropp och sexualitet, det vill säga aborträtt, rätt till sexualundervisning och tillgång till preventivmedel.

Världsbanken inkluderar dock frågor om våld som avgörande för kvinnors hälsa och ett stort hinder för deras medverkan i ekonomiska aktiviteter, vilket begränsar människors och nationers välstånd. 

Bristen på reformer i bland annat arabvärlden och flera afrikanska länder visar dock att många beslutsfattare tycker att det är viktigare att begränsa kvinnors rättigheter och hälsa och tillgodose mäns behov av att kontrollera kvinnor än att öka välståndet.

Hatet mot kvinnor förenar de som hotar rättsstat och demokrati 

Idag ser vi hur hoten mot rättsstaten och demokratin, i form av fri press, åsiktsfrihet, respekt för minoriteter, och allas lika värde och rättigheter, kommer från vitt skilda håll. Det gäller exempelvis vitmakt-grupper, våldsverkande patriotism, samt religiös fundamentalism bland islamister, ryskortodoxa, evangeliska grupper i USA och Brasilien, buddister i juntans Myanmar och hinduer i Modis Indien. 

Trots alla olikheter är reaktionära aktörer förenade i sin syn på det de kallar familjen, folket och nationen; med världsbilder där kvinnors roll är att vara hustrur och mödrar.

För dem alla är kontrollen över kvinnors kroppar och fertilitet central. Som i Polen där försök pågår att än mer inskränka kvinnors redan begränsade aborträtt. Och som i stora delar av Latin- och Centralamerika, starkt påverkade av den katolska kyrkan, där inte ens våldtagna småflickor har rätt till abort. 

Det är extremt oroande att flera länder, bland dem Turkiet och Polen, på senare tid markerat att de vill lämna den så kallade Istanbulkonventionen som upprättats av Europarådet i syfte att motverka våld mot kvinnor och synliggöra de mekanismer och föreställningar som våldet ofta bottnar i, om mäns överhöghet och mäns rätt att slå för att upprätthålla sin makt. 

Inte för inte har Sverigedemokraterna, som säger sig vilja ”segra eller dö” för familj och nation, presenterat förslag om att begränsa aborträtten och återinföra sambeskattning, som missgynnar kvinnor ekonomiskt. Inte heller är det förvånande att de försöker mörka det våld som svenska män utövar mot kvinnor genom att påstå att våldet skulle vara ”importerat”.  

Vad som kanske är än mer illavarslande är att inte bara SD utan också KD kritiserat de vetenskapliga metoder som synliggör strukturella maktförhållanden mellan kvinnor och män, som måste blottläggas för att åtgärdas så tidigt som möjligt så att diskrimineringen kan upphöra. 

Vart går utvecklingen nu? 

Kvinnors ökade utsatthet både i termer av försämrad ekonomi, våld och begränsad rörelsefrihet riskerar att begränsa deras demokratiska delaktighet, och deras möjligheter att samverka med andra för att förändra och förbättra sin situation. Kvinna till Kvinnas studier av våld i syfte att kontrollera unga kvinnor visar att det begränsar deras självförtroende och tron på att de kan vara delaktiga och bidra i samhälleliga beslutsfattanden som rör deras egna liv. 

Starka kvinnoröster behövs i en tid när ultrakonservativa krafter och individer tar till våld på olika nivåer och driver agendor som gör kvinnors ställning allt svagare.

Sverige med traditioner av aktivt arbete för kvinnors rättigheter behöver gå före och inte som nu konstant tappa sin röst i dessa frågor. Vi har kunskap, data, forskning och ett civilsamhälle med kontakter världen över.

Frågan är om vi framöver kommer att ha politiker som står upp mot våldet och kontrollen av kvinnor och om de angriper de ojämlika maktförhållanden som våldet bottnar i.

Gerd Johnsson-Latham
Tidigare verksam på UD, bland annat med nedrustningsfrågor och mänskliga rättigheter, chefredaktör Mänsklig säkerhet.

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Fler texter om de ämnen som tas upp i denna text finner du om du klickar på taggarna nedan. Du kan även hitta fler artiklar av denna författare genom att klicka på namnet högst upp på sidan. 

Redaktör Johan Schaar, Klimat och säkerhet, Migration, Bistånd och utveckling.