DEBATT Valet av Joe Biden till ny president i USA väcker både hopp och förväntningar runtom i Latinamerika. Bidens val av medarbetare med latinamerikansk bakgrund sänder viktiga signaler, skriver Ana Valdes, journalist från Uruguay.
Bilderna från det belägrade Kapitolium i Washington påminde oss latinamerikaner om bilderna från den 7 september 1973 i Santiago de Chile när en upprorisk armé tog över presidentpalatset La Moneda, skriver den uruguayanska journalisten Ana Valdez.
Skillnaden var att Salvador Allende, en folkvald president, tog sitt liv i protest mot statskuppen mot det chilenska folket, medan den folkvalde presidenten Donald Trump uppmanade de presumtiva kuppmakarna att bryta mot lagen och vägra acceptera resultatet av ett legitimt val.
En dos av egen medicin för USA
Det är ödets ironi att USA, som har varit aktiv i varenda kupp i Latinamerika, nu får en dos av sin egen medicin och tvingas att använda lagar och straff mot sitt eget folk. Terrorismen i USA är idag en vit homofobisk rörelse som kännetecknas av antisemitism och islamofobi, av misogyni och främlingsfientlighet.
Konsekvenserna av en populistisk president som lyfter fram landet mest xenofoba och provinsiella krafter är ödesdigra för demokratin. Latinamerika, som länge behandlats som USA:s bakgård, tittar med oro på signalerna från den stora grannen i norr. Flera latinamerikanska intellektuella har sagt både om Kuba och om Mexiko ”stackars våra länder, så långt från Gud och så nära USA”.
Nordamerikansk kolonisering
Relationen mellan Nord- och Sydamerika har alltid varit präglad av ojämlikhet och arrogans. Amerikanska företag har dränerat Latinamerika på råvaror och använt fattiga invandrare för att arbeta på landsbygden under svåra förhållanden. På bananplantagerna i Centralamerika har företag som United Fruit och Chiquita använt insektsmedel som är förbjudna i USA. Fackföreningsledarna har fängslats och dödats och alla försök till arbetarstyre har kvävts.
Författare som Miguel Angel Asturias och Romulo Gallegos har litterärt skildrat den nordamerikanska koloniseringen av kontinentens södra delar. Eduardo Galeano skrev om detta i boken ”Latinamerikas öppna ådror”, som presidenten Hugo Chavez gav i present till USAs president Obama med uppmaningen att läsa den för att förstå hur folket i Latinamerika uppfattar USAs inblandning i regionen.
Hopp om stärkt respekt för mänskliga rättigheter
Nobelpristagaren Rigoberta Menchu, född i Guatemala, har efter valet av Biden uttalat sig positivt om hur hon ser på en förändring i USA;s policy mot Latinamerika, en policy som borde förstärka respekten för de mänskliga rättigheterna.
– Mänskliga rättigheter går bortom begrepp som höger och vänster, de är universella och borde försvaras av alla, säger hon.
Menchu har förlorat tiotals släktingar i folkmordet mot indianerna under det grymma inbördeskriget som stöddes av USA.
Obamas policy mot Latinamerika skilde sig markant från övriga presidenter. Han fortsatte på samma linje som den demokratiske presidenten Jimmy Carter, som också hade försökt lyfta fram hemligstämplade dokument som bevisade bland annat USA:s roll i kuppen i Chile och i Argentina.
Civila mördades av USA-utbildad militär
Under kalla kriget såg USA Kuba som ett farligt exempel för resten av kontinenten och USA-vänliga regimers arméer tränades av USA i kampen mot terrorismen. Nunnor och präster dödades i El Salvador, Guatemala, Honduras och Nicaragua. Många militärer som hade tränats i USA var ansvariga för dessa mord.
Nu förväntas den nyvalde presidenten Joe Biden att fortsätta Obamas policy av öppenhet och transparens och se till att de utpekade militärerna ska dömas och straffas. Utnämningen av Juan Gonzalez, född i Colombia men utbildad i New York, har sänt viktiga signaler. Gonzalez är en diplomat som talar spanska och som känner regionen, det är han som kommer att bli Bidens viktigaste rådgivare.
Biden har också utsett en advokat med latinamerikanska rötter, Kirsten Clarke som härstammar från Jamaica, till chef för justitiedepartementets avdelning för medborgerliga rättigheter.
Kina ny ekonomisk konkurrent i Latinamerika
Den ekonomiska konkurrensen med Kina är en ny faktor som kommer att bli avgörande. Kina och USA kommer att tävla om den attraktiva latinamerikanska marknaden. Både Kina och USA är beroende av råvarorna som exporteras från Latinamerika till världen. Chile är fortfarande världens tredje kopparproducent och alla industrier är beroende av detta. Brasilien är världens näst största exportör av jordbruksprodukter, sojabönor, kaffe, tobak, bomull, kakao. Trots att Bolsonaros och Bidens relation är präglad av misstänksamhet är länderna beroende av varandra.
Under valkampanjen har Joe Biden hotat Brasilien med ekonomiska sanktioner om Brasilien fortsätter av skövla Amazonas. Och Bolsonaro, som beundrar Donald Trump och som också tror att valet stals från honom, har sagt att ingen amerikansk president ska diktera villkor för hur Brasilien sköter sina interna angelägenheter.
Ett annorlunda presidenttal
Joe Bidens invigningstal, som hölls i ett militärt hårdbevakat Washington, var dystert och sakligt, men fullt av hopp. Det var så långt från Trumps bombastiska toner som man kunde komma. Biden, som refererade till Sankt Augustinus i talet, lovade att bli en president för alla amerikaner, både de som hade stöttat honom och de som inte hade gjort det.
Sankt Augustinus har talat om kärleken som drivkraft och det är detta som Biden lovat.
Bidens tal om öppenhet och ödmjukhet skilde honom markant från tidigare amerikanska presidenter. Hans förebilder är Martin Luther King, Rosa Parks och andra som har visat civilkurage och mod för att kämpa för andra.
Bland dem som Trump före sin avgång som president benådade från långa fängelsestraff fanns fyra anställda hos Blackwater, det ökända företag som erbjuder legoknektar till den som har pengar att betala för deras tjänster. De har gjort sig skyldiga till många övergrepp i Irak och Centralamerika. De gick skadefria nu med Trumps hjälp.
Biden kommer inte att skydda dem som har begått brott mot mänskliga rättigheter. Inte ens den gamle Henry Kissinger borde slippa undan åtal.
Ett viktigt steg vore om USA skulle våga rensa bland sina egna kadrer för att skapa rättvisa och säkerhet i våra oroliga tider. Men det återstår ett gigantiskt arbete för den nya administrationen att återvinna världens förtroende efter dessa katastrofala år med Trump. USA:s politiska kapital har förstörts både på ett symboliskt och ett praktiskt plan.
Just nu verkar bilden av en jätte med lerfötter stämma väl på det mäktigaste landet i världen.
Ana Valdes
Ana Valdes är journalist och författare, född i Montevideo. Efter fyra år som mycket ung politisk fånge kom hon 1978 till Sverige som flykting. Här arbetade hon bl a på Dagens Nyheters kulturredaktion. Efter mer än trettio år i exil återvände hon till Uruguay men har behållit svenskan, kanelbullarna och många vänner.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Lotta Schüllerqvist, chefredaktör, Press- och yttrandefrihet, Mellanöstern.
Lämna ett svar