Välkomna till ett nytt år med nättidningen Mänsklig säkerhet!

Förra året, 2020, överrumplades världen av ett okänt virus som fortsatt utgör ett avgörande hot mot mänsklig säkerhet. Nu 2021 skakas världen av ett helt annat angrepp mot mänsklig säkerhet; militanta vit-makt-sympatisörer som – underblåsta av USA:s president och utan att polisen kan motstå attacken – stormar och skändar Kapitolium och utgör ett hot mot demokratiskt valda ledamöter.

Båda hoten visar brister i försvaret av mänsklig säkerhet och bekräftar bilden av att yttre militära angrepp bara utgör en del av dagens hotbild.

Världen över hotas människor, men världen över arbetar också människor för att främja mänsklig säkerhet – och för att skydda liv och biologisk mångfald på den planet vi delar med allt annat levande.

Vi behöver se helheter, släppa gamla ingrodda föreställningar och särintressen, lära av forskningen och ha framförhållning för att bättre möta dagens mångfald av hotbilder.

Årets första texter belyser just komplexiteten avseende de hot mot mänsklig säkerhet som vi behöver rustas oss mot.

Redaktionen

---

Hur kan man bäst förutse och skydda sig mot hot mot mänsklig säkerhet?

ANALYS Betydande forskning har ägnats åt att uppmärksamma den mångfald av hot mot mänsklig säkerhet som vi står inför och hur hoten samverkar. Till stor hjälp för helhetsbilden presenterade engelska forskare knutna till Oxford Research Group år 2020 för första gången ett internationellt index som för samman mått på säkerhetspolitik, samhällsstyrning och insatser för att möta miljökrisen.

Ett samlat grepp på säkerhetspolitik, samhällsstyrning och miljö- och klimatkris

I en mätning gjord av forskare knutna till Oxford Research Group förmedlas en bild av hur stater agerar utifrån ett bredare säkerhetsperspektiv. I rapporten the sustainable security index har man utnyttjat data från flera andra välunderbyggda och årliga mätningar för att se hur olika samhällspolitiska insatser utvecklats i 155 stater.

Rapportförfattarna skriver att gruppen är medveten om problemen med att sammanställa ett index som detta: ”Det kan aldrig fullt ut fånga den komplexiteten och de nyanser som krävs för hållbar säkerhet.Men det är ett användbart verktyg för att hjälpa beslutsfattare, akademiker, det civila samhället och andra viktiga intressenter när man diskuterar och debatterar nationella strategier”.

Rapporten centrala tes är att man särskilt kan urskilja tre faktorer som gjort att situationen för människors säkerhet förvärrats i allt för många stater:

• Bristande samhällsstyrning (poor governance) som särskilt drabbar vissa samhällsgrupper, till exempel etniska minoriteter.
• Övertro på militära insatser, såväl internt som externt, som kan förvärra långvariga konflikter
• Klimatförändringar och resursbrist som kan orsaka konflikter och våldsyttringar

Skandinaviska länder men också bland andra Uruguay får högt betyg för samhällsstyrning

Den första av de tre variablerna handlar om god samhällsstyrning (good governance). Forskargruppens vill veta hur respektive stat klarar denna del av mänsklig säkerheten genom att granska stabilitet, öppenhet och jämlikhet i det politiska systemet.

Vad gäller stabiliteten inom staterna har Oxford-forskarna hämtat data från den fristående tankesmedjan the Fund for Peace’s “Fragile State Index”, ett index som publicerats årligen sedan 2005.

Vad gäller öppenhet och jämlikhet har data hämtats från Stockholms-baserade the International Institute for Democracy and Electoral Assistance’s (International Idea, IDEA) och dess “Global Democracy Initiative”. IDEA utvärderar återkommande och i varje stat hur regeringsmakten kontrolleras, om den väljs representativt, om staten garanterar grundläggande fri- och rättigheter och om det finns en opartisk förvaltning.

I the sustainable security index hamnar de skandinaviska staterna högt upp på skalan för god samhällsstyrning. Skälet till detta är att man har utvecklat stabila politiska system som bygger på en lång tradition av engagerade medborgare. Dessutom har staterna haft starka ekonomier och saknat påtagliga säkerhetshot, såväl internt som externt.

Bland stater i andra delar av världen framhålls Uruguay. Forsknings-teamet citerar Världsbanken som nyligen gjort följande bedömning av landet: ”Uruguay utmärker sig inom Latinamerika genom att vara ett jämlikt samhälle och ha hög inkomst per capita, låg nivå av ojämlikhet och fattigdom och nästan fullständig frånvaron av extrem fattigdom”.

Exempel på motsatsen är krigshärjade stater som Jemen, Syrien och Sydsudan. I dessa stater förföljs politisk opposition, man står inför latenta externa och interna hot, har låg medellivslängd, ett svagt civilsamhälle, brister i skyddet av minoriteter, svag samhällsekonomi och högre grad av fattigdom.

I såväl Jemen som Sydsudan gäller att statsmakten tjänar en priviligierad minoritet. Situationen har förvärrats av flera internationella interventioner, skriver rapportförfattarna. I fallet Jemen har ”urskillningslösa flygkampanjer, förstörelse av grundläggande infrastruktur (inklusive sjukhus- och vattenförsörjning), brist på mat till överkomligt pris och Saudiarabiens långvariga sjöblockad orsakat den största humanitära krisen i världen”. Vad gäller Syrien heter det i rapporten att ”Assad-regimen har attackerat sitt eget folk (bland annat genom urskillningslös bombning och användning av kemiska vapen) i sitt försök att klamra sig fast vid makten.”

Instabila samhällsstrukturer ökar riskerna för oroligheter och våld

Index-författarna är noga med att påpeka att man inte kan säga att svag samhällsstyrning automatiskt leder till oroligheter eller våld. Men instabila samhällsstrukturer ökar risken för att så sker. Erfarenheter från många stater visar att våldsbenägen extremism blossar upp när relationen mellan stat och civilt samhälle inte längre fungerar, och när förtroendet för valda regeringar eroderas, till exempel via sociala medier. Icke-statliga organisationer kan utnyttja situationen eller till och med skapa en stat i staten när medborgare upplever att deras regering inte längre kan ge dem elementärt skydd eller förse dem med nödvändiga samhällsfunktioner som sjukvård och skolor.

Korruption, nepotism och kleptokrati bidrar till demokratins kris

Ett stort problem för demokratin är den utbredda korruptionen. Oxford-forskarna citerar den internationella organisationen Transparency International som i sin årliga rapport skriver att man i många länder har misslyckats med att kontrollera korruptionen och att detta skapat en allvarlig kris för demokratin.

Krisen har även resulterat i en ökning av folklig oro, vilket varit märkbart det senaste året. Exempelvis har stora folkmassor demonstrerat i flera stater i Östeuropa, bland dem Ryssland, Serbien, Ukraina och Albanien. I Frankrike genomfördes stora protestdemonstrationer under ledning av de ”gula västarna” och i Spanien förekom stora protester i Katalonien. Mellanöstern och Afrika bevittnade massdemonstrationer i Sudan, Tunisien, Egypten, Irak, Algeriet, Jordanien, Libanon och Gazaremsan. Sak samma i Sydamerika i Brasilien, Peru, Ecuador, Bolivia, Colombia, Chile och Venezuela som alla upplevde folklig oro.

Oxford-forskarna skriver att några av protesterna har djupgående historiska orsaker som kan sökas långt tillbaka i tiden. Men många av oroligheterna har orsakats av nutida frustration och ilska orsakat av socioekonomisk marginalisering, korruption och den osäkerhet inför framtiden som många yngre upplever.

Jöran Hök
Jöran Hök är en del av Mänsklig Säkerhets redaktion. Han har tidigare arbetat som dagspressjournalist, bland annat som chefredaktör för Omvärlden, och undervisat i journalistik vid olika högskolor.

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.

Läs även tidigare text i MS: ”Forskare i Oxford: Covid-19 tvingar Storbritannien tänka nytt om säkerhet” publicerad 2020-10-08.