.ANALYS Kambodja är idag ett av världens mest korrupta länder; ett land där den närmast enväldige regeringschefen Hun Sen utsett nära släktingar på centrala poster. På det viset behåller han makten om militären och andra centrala funktioner i landet och journalister mördas när de skriver om illegal skogsavverkning som berikar Hun Sens klan. Och Kinas inflytande i landet stärks.
Från skräckvälde till autokrati
Det är snart trettio år sedan FN ingrep i Kambodja för att stifta fred. 46 länder deltog i en av världsorganisationens största satsningar någonsin genom att sända fredsbevarande styrkor, poliskårer, valövervakare och andra experter. Räknat i dagens penningvärde gick det hela på 25 miljarder kronor. Men det var det värt eftersom Kambodja nu skulle bli demokratiskt efter årtionden av inbördeskrig, folkmord, svält och umbäranden. Idag råder det visserligen fred i Kambodja, men enligt den i Tyskland baserade organisationen Transparency International är Kambodja det mest korrumperade landet i Sydostasien i hela Asien efter Afghanistan och Nordkorea. Sett i ett världsperspektiv tillhör Kambodja det 20-talet länder i världen med värst korruption, enligt Transparency International, på ungefär samma nivå som Haiti och Kongo.
Från skräckväldet under de röda khmererna till dagens autokrati. Och det gick helt snett med demokratin. Landet är utan tvekan friare nu än vad det var under de Röda khmerernas skräckvälde 1975 – 79 och den av Vietnam installerade regimen som därefter styrde fram till FN ingripandet. Men en ny auktoritär regim med premiärminister Hun Sen i spetsen styr landet och hans Kambodjanska folkets parti dominerar det politiska livet. I det senaste valet, som hölls 2018, lyckades hans parti med konststycket att vinna samtliga 125 platser i landets parlament. Illegal skogsskövling, utbredd prostitution, mord på journalister och miljöaktivister, en kuvad opposition och fackföreningsrörelse, nepotism och en ekonomi som domineras av ett fåtal affärsmän med kontakter på högsta nivå i samhället är några av de karaktärsdrag som dominerar dagens Kambodja.
Hun Sen byter skepnader och behåller makten
Hur kunde det gå så illa? En del av förklaringen ligger i Hun Sens egen bakgrund. Som tonåring slöt han sig till de Röda khmererna och stred mot en regim som gripit makten 1970 och avsatt den gamle statschefen prins Sihanouk. När de Röda khmererna kom till makten 1975 var han bataljonschef i den östra regionen, men tillhörde en fraktion som två år senare tog sin tillflykt till Vietnam för att undgå de utrensningar som den med Kina allierade Pol Pot iscensatte för att konsolidera sin makt. Han återvände när Vietnam invaderade Kambodja under nyåret 1978 – 79 och drev ut Pol Pots Röda khmerer. En ny regim som var lojal mot Hanoi och Moskva tog över och i den blev Hun Sen, då 27 år gammal, världens yngste utrikesminister. 1985 blev han premiärminister i ett enparti-system under det Khmerfolkets revolutionära parti, ett kommunistparti av samma typ som alla andra i östblocket.
Men sen kom fredssamtal i Paris 1991. Vietnam gick med på att dra sig tillbaka från Kambodja. FN styrkorna anlände, det Kambodjanska folkets revolutionära parti blev det Kambodjanska folkets parti — och den framtill dess trogne kommunisten Hun Sen avsvor sig sin gamla ideologi och blev anhängare av flerpartisystem och en fri marknadsekonomi. Men hur allvarlig var den omvändelsen? Att ekonomin mådde bättre efter att socialismen avskaffats kunde han leva med. Han tjänade dessutom själv på det nya systemet genom mutor och andra bidrag från de nyrika affärsmännen. Det var en annan sak med det politiska systemet. Att Kambodja blev åter en monarki — prins Sihanouk installerades som kung Sihanouk — kunde man leva med. Men någon demokrat blev Hun Sen aldrig.
Statskuppen 1997
När val hölls under FN-övervakning i maj 1993 fick ett rojalistiskt parti lett av Sihanouks son prins Ranariddh flest röster, 45,5% jämfört med 38,2% för det Kambodjanska folkets parti. Hun Sen vägrade att acceptera nederlaget och landet höll på att splittras. Lösningen blev en bräcklig koalition där både Ranariddh och Hun Sen var premiärministrar. Det varade fram till 1997, då Hun Sen grep all makt i en statskupp. Han blev ensam premiärminister medan Ranariddh, för syns skull, blev parlamentets talman. Men vägen var klar för ett nytt auktoritärt styre. Det Kambodjanska folkets parti vann ett omstritt val 2003 och tre år senare var Ranariddh helt ute ur leken.
Ett nytt oppositionsparti lett av Sam Rainsy, en tidigare finansminister, tog sedan upp kampen mot det nya auktoritära styret. Men Sam Rainsy hamnade till slut i exil och flera av ledarna för hans parti fängslades, anklagade för högförräderi. Samtidigt började Hun Sen och hans parti kontrollera medierna.
Pressen tystas och journalister mördas
En dotter äger en av landets största TV-stationer medan de andra kontrolleras av affärsmän som står Hun Sen nära. Den tidigare tämligen frispråkiga pressen har tystats och mellan 1992 och 2020 har enligt the Committee to Protect Journalists nio journalister mördats. En av dem är Hang Serei Odom, som sköts till döds 2012 efter att ha skrivit om illegal skogsavverkning. En officer i militären greps för mordet — men släpptes då domstolen ansåg att det rådde brist på bevis.
Nepotismen frodas när Hun Sens släkt får nyckelpositioner
Hun Sen håller greppet om militären genom sin son Hun Manet, som sedan 2018 är landets vice överbefälhavare. Ironiskt nog är han delvis utbildad på militärakademin West Point i USA. En annan son, Hun Manith är brigadgeneral i armén medan Hun Neng, var tidigare provinsguvernör och sitter nu i parlamentet. Det gör också Hun Sens yngste son Hun Many. Hun Sens fru Bun Rany leder Kambodjas Röda kors och var enligt en rapport i den franska tidskriften L’Express skyldig för mord på en kvinnlig skådespelerska som haft en kärleksaffär med Hun Sen. Bun Rany hotade att stämma L’Express för förtal, men det skedde aldrig.
Problemet utanför den inre familje- och partikretsen är att statstjänstemän är att de utses och befordras inte på grund av deras kompetent men med tanke på hur lojala de är mot den högsta ledningen. Domare och jurister i hög ställning är i de flesta fall partimedlemmar. Att både statstjänstemännen och juristerna är underbetalda driver på korruptionen och därmed maktmissbruket.
Kina, förr Hun Sens fiende, är nu nära allierad
Den olyckliga utvecklingen i Kambodja har paradoxalt nog stärkts på grund av västvärldens satsning på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Efter kuppen 1997 frös flera västerländska givare sina program och bistånd har knutits till förbättringar på det politiska planet. Det har i sin tur fått Hun Sen att vända sig till Kina, som inte ställer sådana krav. En gång i tiden kallade Hun Sen Kina för ”roten till allt det onda i Kambodja” och syftade då på den kinesiska stödet till de Röda khmererna. Nu är de helt ute ur leken — och Kina har blivit Hun Sen-regimens främste allierade. Kinesiska investeringar framför allt i textilindustrin och andra lättare grenar har fått landets ekonomi på fötter. Pengar från Kina har också omvandlat den tidigare ganska sömniga hamnstaden Sihanoukville till en ny handelsmetropol. Ekonomin har visserligen fått ett avbräck på grund av corona-krisen med minskad turism och sjunkande export av kläder och textilier. Men de kinesiska investeringarna kommer med all sannolikhet att öka så snart krisen är över.
Hun Sen, som fyller 68 år i augusti, sitter säkert i sadeln. Han har varit regeringschef längre än någon annan i Sydostasien — och den demokrati många drömde om för trettio år sedan är borta. Och det är inte mycket västvärlden kan göra åt det så länge Kina pumpar in kapital och ger diplomatiskt stöd. I gengäld är Kambodja ett av de länder som gett Beijing sitt stöd i FN i frågan om Kinas minst sagt brutala behandling av de muslimska uighurerna. Men sådana åtgärder är inte främmande för Hun Sen. Han har vädrat makt och pengar. Den gamle kommunisten har till och med lärt sig att spela golf.
Bertil Lintner
Frilansjournalist baserad i Thailand, skriver bl a för Asia Times och har författat flera böcker om politik och utveckling i Asien.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Lämna ett svar