ANALYS Skyldighet att skydda innebär att FN:s medlemsländer under alla omständigheter och med alla nödvändiga medel ska skydda människor mot folkmord, brott mot mänskligheten, etnisk rensning och krigsförbrytelser. Linda Nordin, Svenska FN-förbundets generalsekreterare, ger perspektiv på en av FN:s viktigaste principer för att värna mänsklig säkerhet.
En viktig del av FN-principen skyldighet att skydda, eller the Responsibility to Protect (R2P), är de praktiska verktyg som utarbetats för att säkra skyddet för flickor och kvinnors och deras rättigheter i konflikter. Syrien, Irak, Demokratiska republiken Kongo, Sydsudan och Centralafrikanska republiken är exempel på konflikter där flickor och kvinnor särskilt utsatta. FN:s särskilda rapportör om sexuellt våld i konflikter, Zainab Bangura, besökte förra året flyktingläger i Syriens närhet och samlade vittnesmål från kvinnor som tillfångatagits, sålts, gifts bort och våldtagits av medlemmar i terrororganisationen Islamiska staten. FN har ett uttalat mål om nolltolerans mot sexuellt våld mot kvinnor i konflikt. Bangura har i likhet med sin företrädare Margot Wallström bidragit till att världens länder har god kunskap om den globala omfattningen av dessa övergrepp.
Principen skyldighet att skydda är särskilt lämpad för att skydda kvinnor och flickor i konflikter eftersom den inkluderar en lång rad verktyg. Det handlar om att identifiera extra alarmerande situationer på ett tidigare stadium, att bättre anpassa agerandet i pågående situationer och undvika negativa effekter på lång sikt samt att underlätta en övergång från väpnad konflikt till hållbar fred genom ansvarsutkrävande.
Skyldighet att skydda har funnits i över tio år men principen har haft svårigheter att få fäste som internationell norm och praxis. Vissa har till och med hävdat att den har dött. Stor okunskap råder fortfarande om hur medlemsländerna bör stärka skyldighet att skydda i praktiken, både nationellt och internationellt.
Jag tror dock att vi står inför en vändpunkt. Den 2-4 februari hölls en stor internationell konferens i ämnet, Global Action Against Mass Atrocity Crimes (GAAMAC): Community of Commitment, Community of Practice i Filippinernas huvudstad Manila. På plats var bland annat FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, FN-chefer, representanter för regeringar, experter och de flesta internationella och regionala icke-statliga civilsamhällsorganisationer som arbetar med skyldighet att skydda. Under den tre dagar långa konferensen diskuterades hur tillämpningen av principen ska gå till i fält för att på bästa sätt skydda människor och värna om mänsklig säkerhet.
En rad åtgärder inklusive stöd till det civila samhällets organisationer, utbildning, MR-arbete i vardagen, rättsstatsuppbyggnad och demokratiska politiska processer samt militärt ingripande och skydd erbjuds inom ramen för skyldighet att skydda för att förebygga och stoppa övergrepp. Nu återstår att ta fasta på de verktyg som erbjuds och implementera dem nationellt, regionalt och internationellt. Åtagandet gäller även Sverige och andra västländer. Ansvaret att värna internationell fred och säkerhet vilar på alla FN:s medlemmar, inte minst när säkerhetsrådet sviker som det har gjort i Syrien. Sverige har alla möjligheter att leva upp till de åtaganden vi skrivit under när vi godkände principen för över tio år sedan. Att gå vidare med praktiska åtgärder rimmar väl med den feministiska utrikespolitik som regeringen har gjort till sin.
Sverige bör vara ett av de länder som verkar för gemensamt agerande i FN och bidrar aktivt. Som stor humanitär givare, inte minst till flyktingkommissariatet, kan regeringen tala utifrån en styrkeposition. Den feministiska utrikespolitiken bör dock inte stanna där. Konsekvensen kräver att Sverige tar sitt ansvar som FN-medlem på alla områden. Det svenska truppbidraget till FN-insatsen i Mali är ett välkommet trendbrott efter historiskt låg närvaro i FN-ledda fredsfrämjande insatser under en rad år. Att utbilda svenska soldater i hur principen skyldighet att skydda fungerar och vilka verktyg som bör tillämpas i olika situationer är ett konkret förslag på hur Sverige kan bidra till att förebygga och stoppa systematiska övergrepp mot flickor och kvinnor i konflikter. Det skulle även innebära en möjlighet för Sverige att ta en ledande roll i den internationella implementeringen av skyldighet att skydda.
Det är dags att se sexuellt våld som ett av de mest destruktiva vapnen och att bekämpa det med det internationella samfundets fulla kraft.
Det var statsminister Stefan Löfvens budskap när han talade i FN:s generalförsamling i höstas. Löfvens egen del i förverkligandet av denna ambition bör vara ett erbjudande om ytterligare svensk FN-trupp med specialkompetens att arbeta enligt principen skyldighet att skydda och specifikt med skyddet för kvinnor. Om Sveriges och andra länders möjligheter att förebygga och stoppa sexuellt våld i konflikter hindras av veton i FN-säkerhetsråd bör Sverige tillsammans med andra länder hänvisa frågan till generalförsamlingen enligt förfarandet samverkan för fred (Uniting for Peace). Egenintressen, maktpolitiska spel och feghet får inte stå över människors säkerhet.
Etableringen av den folkrättsliga principen skyldighet att skydda är ett framsteg i det globala arbetet för att skydda utsatta civila. Dess framtid avgörs av staternas engagemang. Svenska FN-förbundet och andra civilsamhällsorganisationer har en viktig roll som pådrivare, vilket också betonades på mötet i Manila. Hoten mot mänsklig säkerhet i en rad konflikter ökar trycket på världens stater att leva upp till sin gemensamma skyldighet också i praktiken.
Linda Nordin
Linda Nordin är generalsekreterare i Svenska FN-förbundet. Hon har en pol. mag. i internationella relationer från Stockholms universitet. Hon har tidigare arbetat för Röda Korset, Utrikesdepartementet och med valövervakning i en rad länder.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Linn Hultqvist, redaktör Kvinnor, fred & säkerhet
Lämna ett svar